Extraval

Extraval nämns nu ofta som den sista utvägen om Stefan Löfvén skulle bli nedröstad i den statsministeromröstning som talmannen sagt ska äga rum. Vad gäller då för att det ska bli extra val? Detta kan ske på två sätt. Antingen röstas talmannens förslag till statsminister ned fyra gånger. Då blir det automatiskt extra val. Sittande regering kan också utlysa nyval. Dock gäller det inte övergångsregeringar, så Stefan Löfvén kan inte nu utlysa nyval. I båda fallen gäller att extra valet ska hållas inom tre månader från den dagen det utlyses.

Det innebär att det efter att Löfvén eventuellt röstats ned ska hållas ytterligare två omröstningar där statsministerkandidaten inte godkänns. Känns inte särskilt troligt. Vilka skulle ställa upp som kandidater? I andra fallet måste en statsminister godkännas av riksdagen och bilda regering med en enda punkt på programmet: att utlysa nyval. Känns också lite långsökt. Vem skulle vilja bli statsminister på dessa premisser?

Extra val är ju också en kostsam historia och valdeltagandet riskerar att bli lågt. Europaparlamentsvalet hålls den 26 maj och då skulle ju ett extra val till riksdagen kunna hållas. Men då kan det utlysas tidigast den 26 februari och dessutom skulle ju europavalrörelsen helt komma i skymundan av riksdagsvalrörelsen.

Det är nog bäst att Stefan Löfvén godkänns som statsminister av riksdagen och får fortsätta regera.