Landstinget Blekinge är på rätt väg i arbetet med att få balans i ekonomin. Det bekräftas av redovisningarna vid dagens sammanträde med landstingsstyrelsen. Tertialrapport jan - april 2010, ekonomisk plan och planeringsförutsättningar 2011-2013 stod på dagordningen.
Prognosen för 2010 visar på ett nollresultat för landstinget som helhet. Jämfört med minus 68 mnkr förra året. Resultatbuddgeten för 2011 visar 50 mnkr plus och för 2012 drygt 15 mnkr plus. På rätt väg alltså.
En förutsättning är dock att det program för att sänka kostnaderna som vi startat genomförs och får förväntande effekter. Sjukvårdsförvaltningen redovisar i sin prognos ett underskott på ca 120 mnkr (som alltså täcks in av andra positiva resultat i landstinget. Samtidigt visar beräknar sjukvårdsförvaltningen att kostnadsnivån under 2010 kommer att sänkas med drygt 100 mnkr.
Jag är medveten om att detta kan verka otydligt. Det är många siffror och lätt att röra till. Så här försöker jag förklara det:
"Landstinget beräknas göra ett nollresultat 2010, trots att sjukvårdsförvaltningen redovisar ett minus på drygt 120 mkr. Då sänker man ändå under 2010 kostnadsnivån inom sjukvården med ungefär lika mycket. Under 2011 ska detta minus på 120 mnkr bort.
Då blir resultatet för landstinget 2011 plus 50 mnkr och 2012 plus 18 mnkr. Överskott som behövs för att återställa förlusten från 2009."
måndag 31 maj 2010
söndag 30 maj 2010
Det blir ingen kommunal hemsjukvård i Blekinge
I slutet på förra veckan kom beskedet att Ronneby kommun säger nej till att kommunalisera hemsjukvården. Något oväntat, även om kommunledningen flaggat för detta under hela förberedelseprocessen. Politiker och tjänstemän inom äldreomsorgen har ju motsatt uppfattning. Likaså övriga fyra kommuner som ju under lång tid drivit frågan om att ta över hemsjukvården från landstingen. Vilket också ansvariga för omsorgen i Ronneby som sagt också gjort.
Själv är jag mycket stolt över den fina verksamhet som landstingets personal bedriver inom hemsjukvården. Trots detta tror jag att en kommunalisering på sikt ger samordningsvinster och dessutom stärker den kommunernas hemtjänstorganisationer, inte minst kompetensmässigt. Därför har jag och landstinget bejakat en kommunalisering.
Det har gjorts ett gediget arbete under vintern/våren för att ta fram underlag för avtal och ekonomisk överföring till kommunerna. Landstingets hemsjukvårdsorganisation har anpassats till att kunna föras över till kommunerna. Detta har naturligtvis frestat på och skapat oro bland personalen.
Arbetet har i stort sett gjorts i onödan. Detta beklagar jag.
Jag är också irriterad över att det på en del håll framställs som att landstingets underlag till kommunerna är ofullständigt och inte går att ta ställning till. Fyra kommuner klarar alldeles utmärkt att ta en positiv ställning utifrån underlaget. Och har deeutom framfört att de är nöjda med det som presenterats.
Det hänvisas också till att vi ska ta hjälp av en nationell samordnare. Varför det? Fyra kommuner och landstinget har på egen hand samordnat sig på ett smidigt och konstruktivt sätt. Det är Ronneby som ställer sig utanför och i så fall behöver samordna sig med övriga.
Nu fortsätter hemsjukvården i Landstingets regi. Rimligtvis i den organisation som byggts upp under våren. Exakt hur får vi återkomma till.
Sedan är jag övertygad om att vi inom ett par har har en lag som säger att kommunerna ska svara för hemsjukvården. Då har vi ju redan underlaget för en övergång klar. Och då får väl Ronneby samordna sig med resten. Med eller utan hjälp av nationell samordnare...
Själv är jag mycket stolt över den fina verksamhet som landstingets personal bedriver inom hemsjukvården. Trots detta tror jag att en kommunalisering på sikt ger samordningsvinster och dessutom stärker den kommunernas hemtjänstorganisationer, inte minst kompetensmässigt. Därför har jag och landstinget bejakat en kommunalisering.
Det har gjorts ett gediget arbete under vintern/våren för att ta fram underlag för avtal och ekonomisk överföring till kommunerna. Landstingets hemsjukvårdsorganisation har anpassats till att kunna föras över till kommunerna. Detta har naturligtvis frestat på och skapat oro bland personalen.
Arbetet har i stort sett gjorts i onödan. Detta beklagar jag.
Jag är också irriterad över att det på en del håll framställs som att landstingets underlag till kommunerna är ofullständigt och inte går att ta ställning till. Fyra kommuner klarar alldeles utmärkt att ta en positiv ställning utifrån underlaget. Och har deeutom framfört att de är nöjda med det som presenterats.
Det hänvisas också till att vi ska ta hjälp av en nationell samordnare. Varför det? Fyra kommuner och landstinget har på egen hand samordnat sig på ett smidigt och konstruktivt sätt. Det är Ronneby som ställer sig utanför och i så fall behöver samordna sig med övriga.
Nu fortsätter hemsjukvården i Landstingets regi. Rimligtvis i den organisation som byggts upp under våren. Exakt hur får vi återkomma till.
Sedan är jag övertygad om att vi inom ett par har har en lag som säger att kommunerna ska svara för hemsjukvården. Då har vi ju redan underlaget för en övergång klar. Och då får väl Ronneby samordna sig med resten. Med eller utan hjälp av nationell samordnare...
fredag 28 maj 2010
Grattis till doktorshatten Björn Fries
Ett stort och uppriktigt grattis till Björn Fries som utnämnts till hedersdoktor vid fakulteten för Hälsa och samhälle vid Malmö högskola. Han hedras framförallt för sitt arbete och sina insatser i rollen som narkotikapolitisk rådgivare till den tidigare socialdemokratiska regeringen. Välförtjänt.
Dessutom vet vi som känner honom att han har en mångårig och gedigen bakgrund inom socialpolitiken under sin tid som kommunalråd och nämndordförande i Karlskrona.
Dessutom vet vi som känner honom att han har en mångårig och gedigen bakgrund inom socialpolitiken under sin tid som kommunalråd och nämndordförande i Karlskrona.
onsdag 26 maj 2010
Visst kan fler än läkare vara chefer
I dagens BLT (26 maj 2008) beskrivs primärvårdens nya inriktning att endast läkare ska vara chefer för landstingets vårdcentraler. En minst tveksam inriktning tycker jag. Jag är dessutom inte riktigt övertygad att den stämmer med landstingets övergripande chefpolicies.
Vi har de senaste åren sett många exempel på goda verksamhetschefer inom vården som har en annan bakgrund än läkare. Personliga egenskaper är viktigare för att bli en en bra chef än yrkeskompetensen. Sedan behövs naturligtvis personer med läkares erfarenhet och kompetens på ledande befattningar i en sjukvårdsorganisation.
En strävan måste också vara att läkare får ägna mer av sin arbetstid åt direkta patientkontakter. Inte minst när vi på många håll har vakanta läkartjänster. En generell beräkning visar att idag ägnas ungefär en tredjedel av arbetstiden åt patienter. En rimlig ambition kan väl vara höja en till hälften. Det skulle frigöra otroligt mycket läkarkapacitet som så väl behövs i vården. Mer vård, mindre papper.
Vi har de senaste åren sett många exempel på goda verksamhetschefer inom vården som har en annan bakgrund än läkare. Personliga egenskaper är viktigare för att bli en en bra chef än yrkeskompetensen. Sedan behövs naturligtvis personer med läkares erfarenhet och kompetens på ledande befattningar i en sjukvårdsorganisation.
En strävan måste också vara att läkare får ägna mer av sin arbetstid åt direkta patientkontakter. Inte minst när vi på många håll har vakanta läkartjänster. En generell beräkning visar att idag ägnas ungefär en tredjedel av arbetstiden åt patienter. En rimlig ambition kan väl vara höja en till hälften. Det skulle frigöra otroligt mycket läkarkapacitet som så väl behövs i vården. Mer vård, mindre papper.
torsdag 20 maj 2010
Operahus till Blekinge
Vid Blekingedagen på RON idag hade jag förmånen att få medverka i några filmade inslag. Kommunal- och landstingsråden i Blekinge fick prata om visionen för Blekinge. Ett av mina inspel var att vi skulle bygga ett Operahus i Blekinge som skulle bli en världsattraktion och sätta Blekinge ordentligt på kartan.
Detta blev något som sedan återkom och refererades till under dagen. Tyvärr gjorde moderatorn Katarina Hultling (som var lite dåligt förberedd) det hela snabbt till en fråga om behovet och utbudet av opera i Blekinge. Det kan säkert lösas på andra och enkalre sätt.
Mitt syfte var naturligtvis att peka på behovet att skapa något unikt för Blekinge som låter tala om sej. Just detta behov bekräftades också av professorn Lars Petterssons föreläsning. Och varför skulle inte det unika kunna vara ett operahus? Hoppas diskussionen går vidare.
Detta blev något som sedan återkom och refererades till under dagen. Tyvärr gjorde moderatorn Katarina Hultling (som var lite dåligt förberedd) det hela snabbt till en fråga om behovet och utbudet av opera i Blekinge. Det kan säkert lösas på andra och enkalre sätt.
Mitt syfte var naturligtvis att peka på behovet att skapa något unikt för Blekinge som låter tala om sej. Just detta behov bekräftades också av professorn Lars Petterssons föreläsning. Och varför skulle inte det unika kunna vara ett operahus? Hoppas diskussionen går vidare.
Mer liv och rörelse, mindre tystnad
Har tillbringat dagen på Region Blekinges "Blekingedag". Ett spännande och välbesökt (200 pers) arrangemang. Grunden är det "platsvarumärkesarbete" som en arbetsgrupp i regionen genomfört. Intressanta föreläsningar och kul diskussioner. Slutsatsen av dagen är att det finns ett intresse och ett driv att ta vara på och utveckla Blekinges förutsättningar. Trafik, kultur, turism, entrepenörskap är några av de ämnen som avhandlats.
Noterar att inte någonstans nämndes storregionfrågan, som i en del sammanhang snabbt brukar ta död på utvecklingsresonemangen. Här diskuterades innehåll och åtgärder, inte geografi.
Är inte lika säker på att så blir fallet när vi i morgon hos landshövdingen är inbjudna att träffa regeringens regionutredare Mats Sjökvist. Utgångspunkten blir nog att Blekinge ska bort, ju fortare desto bättre. Vi får se.
En plump i protokollet för Blekingedagen. Katarina Everlöf (en fantastisk skådespelare tycker jag) och Stigbjörn Ljunggren (kul och idérik debattör) var inbjudna för att ge någon slags utifrånperspektiv på Blekinge.
Som de sommarblekingar de är blev väl budskapet att det är bra som det är, förändra inte, bevara småskaligheten, lugnet, tystnaden. Kort sagt ett ställe för rekreation.
Detta tycker jag sammanfattar vårt problem. Vi som bor och betalar skatt här behöver bli fler, få mer fart, mer liv och rörelse och större och snabbare förändring. Inte tystnad och stillhet för rekreation.
Noterar att inte någonstans nämndes storregionfrågan, som i en del sammanhang snabbt brukar ta död på utvecklingsresonemangen. Här diskuterades innehåll och åtgärder, inte geografi.
Är inte lika säker på att så blir fallet när vi i morgon hos landshövdingen är inbjudna att träffa regeringens regionutredare Mats Sjökvist. Utgångspunkten blir nog att Blekinge ska bort, ju fortare desto bättre. Vi får se.
En plump i protokollet för Blekingedagen. Katarina Everlöf (en fantastisk skådespelare tycker jag) och Stigbjörn Ljunggren (kul och idérik debattör) var inbjudna för att ge någon slags utifrånperspektiv på Blekinge.
Som de sommarblekingar de är blev väl budskapet att det är bra som det är, förändra inte, bevara småskaligheten, lugnet, tystnaden. Kort sagt ett ställe för rekreation.
Detta tycker jag sammanfattar vårt problem. Vi som bor och betalar skatt här behöver bli fler, få mer fart, mer liv och rörelse och större och snabbare förändring. Inte tystnad och stillhet för rekreation.
torsdag 6 maj 2010
Bra jobbat Karl-Gustaf?
I måndags på landstingsfullmäktige gick den moderate landstingsrevisorn Karl-Gustaf Johansson till hårt angrepp på mej. Han anklagade mej för att "mörka" det ekonomiska resultatet och dömde ut den av ett enigt landstingsfullmäktige fastställda strategin för att sänka kostnadsnivån. Och det må väl kanske vara hänt.
(Min inledning där jag förklarar sammanhangen har jag skrivit om innan.)
Dessutom hade han synpunkter på chefslönerna i landstinget med tidningsartiklar(!) som grund. Och han gav sig in i ett infekterat personalärende och gav stöd till den fd ekonomidirektören.
Allt under punkten "Information om årsredovisningen". Alltså omöjligt för mej eller någon annan att kommentera eller svara på anklagelserna.
Omdömeslöst, oförskämt och olämpligt. Ett agerande långt utanför en revisors befogenhet. Alldeles uppenbart drev Karl-Guistaf Johansson en egen politiskt agenda. Syftet var att svärta ned mej, den rödgröna majoriteten och Landstinget Blekinge. Han ville få genomslag i media. Vilket väl bekräftas av att han efter sin salva lämnar sammanträdet för att ställa upp på en arrangerad bild med BLT-reportern och sedan försvinna.
Detta bekräftas nu av moderaternas kommunalrådskandidat inför kommande val, Camilla Brunsberg. I sitt nyhetsbrev skriver hon:
"Bra jobbat Karl-Gustaf!
Veckans goda insats gjorde Karl-Gustaf Johansson som fick första sidan i BLT i tisdags för att ha belyst landstingets ekonomiska svagheter i sin roll som revisor. Med glädje ser jag att moderaterna och alliansen är på hugget i media. Kul! Nu kör vi så det ryker!"
Hon ger alltså landstingets revisor en politisk roll. Att tro att Karl-Gustaf Johansson skulle vara bekymrad över att politisera sin roll som revisor är väl naivt. Men vad säger övriga revisorer? Vad säger yrkesrevisorerna? Förtroendet för revisionen är ju naturligtvis allvarligt skadat. Är deras synpunkter i fortsättningen sakligt grundade eller är de en del i en politisk kamapnj?
Vad säger det moderata oppositionsrådet Alexander Wendt? Vad säger övriga gruppledare i alliansen? Är det så här den politiska debatten ska föras. Är det inte rinligare att det är vi politiska företrädare som debatterar?
Länkar:
Camilla Brunsbergs nyhetsbrev
BLT 4 maj 2010
(Min inledning där jag förklarar sammanhangen har jag skrivit om innan.)
Dessutom hade han synpunkter på chefslönerna i landstinget med tidningsartiklar(!) som grund. Och han gav sig in i ett infekterat personalärende och gav stöd till den fd ekonomidirektören.
Allt under punkten "Information om årsredovisningen". Alltså omöjligt för mej eller någon annan att kommentera eller svara på anklagelserna.
Omdömeslöst, oförskämt och olämpligt. Ett agerande långt utanför en revisors befogenhet. Alldeles uppenbart drev Karl-Guistaf Johansson en egen politiskt agenda. Syftet var att svärta ned mej, den rödgröna majoriteten och Landstinget Blekinge. Han ville få genomslag i media. Vilket väl bekräftas av att han efter sin salva lämnar sammanträdet för att ställa upp på en arrangerad bild med BLT-reportern och sedan försvinna.
Detta bekräftas nu av moderaternas kommunalrådskandidat inför kommande val, Camilla Brunsberg. I sitt nyhetsbrev skriver hon:
"Bra jobbat Karl-Gustaf!
Veckans goda insats gjorde Karl-Gustaf Johansson som fick första sidan i BLT i tisdags för att ha belyst landstingets ekonomiska svagheter i sin roll som revisor. Med glädje ser jag att moderaterna och alliansen är på hugget i media. Kul! Nu kör vi så det ryker!"
Hon ger alltså landstingets revisor en politisk roll. Att tro att Karl-Gustaf Johansson skulle vara bekymrad över att politisera sin roll som revisor är väl naivt. Men vad säger övriga revisorer? Vad säger yrkesrevisorerna? Förtroendet för revisionen är ju naturligtvis allvarligt skadat. Är deras synpunkter i fortsättningen sakligt grundade eller är de en del i en politisk kamapnj?
Vad säger det moderata oppositionsrådet Alexander Wendt? Vad säger övriga gruppledare i alliansen? Är det så här den politiska debatten ska föras. Är det inte rinligare att det är vi politiska företrädare som debatterar?
Länkar:
Camilla Brunsbergs nyhetsbrev
BLT 4 maj 2010
måndag 3 maj 2010
Landstinget Blekinges årsredovisning
Idag har vi haft landstingsfullmäktige. Kring det finns det mycket att säga. Ska återkomma till en del. Annat ska jag nog avstå från att kommentera och trycka in i glömskans kammare.
Jag börjar med att här lägga ut min inledning kring årsredovisningen för 2009, som var sammanträdets huvudpunkt.
"Så kan vi lägga ytterligare ett intensivt år bakom oss i Landstinget Blekinge. Det finns all anledning för oss att uppmärksamma det fantastiska arbete och alla de insatser landstingets 4 807 medarbetare har gjort under året.
132 355 besök har gjorts hos allmänläkare.
21 664 barn har behandlats hos folktandvården.
93 830 röntgenundersökningar och 31 921 mammografiundersökningar har utförts.
172 620 dygnsportioner har levererats från köken till sjukhusen.
2 308 konserter har arrangerats av Musik i Blekinge och 1 414 753 resor gjordes med Blekingetrafiken på Öresundståget genom länet.
Arbetet med tillgängligheten stod i fokus under året, vilket gjorde att målen med kömiljarden klarades.
Målet att halvera sjukskrivningstalen inom landstinget är nu uppnått.
Detta är några få exempel på viktiga verksamheter som finns inom landstingets hägn. Till gagn för blekingarna.
Emellanåt har också allt detta positiva faktiskt uppmärksammats i media. Ofta har dock rubrikerna haft ett dystrare anslag. Inget att säga om, så fungerar det. Inte minst mot bakgrund av att vi håller på att ställa om hela vårdapparaten för att uppnå ett skarpare patientfokus och en bättre kostnadseffektivitet. Det är klart att det frestar på. Både för patienter och personal.
Året har präglats av det intensiva arbetet för att komma tillrätta med de ekonomiska obalanserna i landstinget.Vägledande för detta har varit och är den Strategi för kostnadseffektivitet som landstingsfullmäktige i enighet antog i november 2008.I samband med behandlingen av landstingsplanen i november 2009 konstaterades och beslutades att arbetet behöver få ta ett år till.Att vi kan tillåta oss detta beror naturligtvis på att Landstinget Blekinge i grunden har en stabil ekonomi. Balansräkningen är fortfarande en av landstingsvärldens starkaste.
Årets ekonomiska resultat visar på ett minus. Underskottet före extraordinära kostnader uppgår till 63,1 miljoner kronor. I redovisningen tillkommer också de medel vi reserverar för omstruktureringskostnader, 126,0 miljoner kronor.
Underskottet ska enligt kommunallagen återställas. Enligt den balanskravsutredning som presenteras är det 68,9 miljoner kronor som ska återställas. Enligt landstingsstyrelsens förslag ska det göras under åren 2011 och 2012. Möjligen kan vi redan under innevarande år återställa en del. Landstingsfullmäktige kommer senare att ta ställning till en plan för återställandet. .
Landstinget Blekinge har i åtta av de senaste tio bokslutet uppvisat ett positivt resultat. Vi ska naturligtvis tillbaks dit.
I sammanhanget vill jag dock ansluta mej till dem som tycker att det vore rimligt att vi i den kommunala sektorn fick använda delar av de upparbetade resultaten för att utjämna drastiska inkomstbortfall beroende på konjunkturorsaker. Naturligtvis med strikta begränsningar och med stort ansvar. Detta är en diskussion som nu förs tvärs över partigränserna.
Jag brukar säga att vi valt de små stegens strategi för vårt arbete. Med det menar jag att istället för att med buller och bång lägga varsel om att hundratals medarbetare ska sägas upp och med dramatik stänga och avveckla verksamheter i stor omfattning, har förvaltningarna i uppdrag att se över sina verksamheter område för område för att sänka kostnadsnivån. Det finns också ett antal besparingsprojekt som sträcker sig över hela landstinget.
Jag är övertygad om att vi valt rätt strategi. Det kommer att ge ett långsiktigt och över tiden hållbart resultat.
Samtidigt som vänder upp och ned på verksamheten ska det till medborgarna levereras en kvalitativ, tillgänglig sjukvård dygnet runt. Det är naturligtvis en grannlaga uppgift att väga av i vilket tempo vi ska gå fram.
Jag kan erkänna att jag under sommaren och början av hösten var ganska frustrerad över att vi i de ekonomiska rapporterna inte såg några större märkbara resultat av arbetet. Det var först under slutet av året trenden bröts och utvecklingen vände. En utveckling som förresten bekräftas av de första rapporterna detta år. Kostnadsutvecklingstakten i verksamheten är nu mycket låg. Vi underskattade trögheten i att få igång omstruktureringsarbetet.
Samtliga förvaltningar utom Blekingesjukhuset uppvisade positiva resultat. Antalet anställda har i landstinget minskat med 161 st. Kostnaderna bedöms ha minskat under året med 77 miljoner kronor. På helårsbasis motsvarande 130 miljoner kronor. Nu är vi ungefär halvvägs. Arbetet går nu målmedvetet vidare under 2010 och 2011. Vi bedömer att den justerade planen följs och att den kommer att uppfyllas.
Av kanske ändå större betydelse för landstingets minusresultat är den dramatiska intäktskris som drabbat landstinget. Sverige befinner sig i en djup lågkonjunktur. Arbetslösheten är hög, vilket naturligtvis påverkar skatteintäkterna.
Jämfört med budget har landstinget under året tappat hela 89 miljoner kronor i skatteintäkter. Och budgeten var ingen hemmalagad glädjekalkyl utan grundade sig i sedvanlig ordning på SKL:s prognoser. Tappet i skatteintäkter är alltså större än underskottet. Det är inte rimligt att kompensera ett så stort bortfall på så kort tid med drastiska indragningar i verksamheten.
Låt mej också nämna att vi de senaste åren drabbats av ordentligt ökade avgifter i kostnadsutjämningssystemet. Under den senaste femårsperioden handlar det om ett bortfall på omkring 100 miljoner kronor. Utfallet beror i hög grad på skillnader mellan landstingen hur diagnoser ställs och rapporteras. Det är inte rimligt att det får sådana här konsekvenser. En översyn av systemet är aviserad. Vilket jag ser framemot."
Jag börjar med att här lägga ut min inledning kring årsredovisningen för 2009, som var sammanträdets huvudpunkt.
"Så kan vi lägga ytterligare ett intensivt år bakom oss i Landstinget Blekinge. Det finns all anledning för oss att uppmärksamma det fantastiska arbete och alla de insatser landstingets 4 807 medarbetare har gjort under året.
132 355 besök har gjorts hos allmänläkare.
21 664 barn har behandlats hos folktandvården.
93 830 röntgenundersökningar och 31 921 mammografiundersökningar har utförts.
172 620 dygnsportioner har levererats från köken till sjukhusen.
2 308 konserter har arrangerats av Musik i Blekinge och 1 414 753 resor gjordes med Blekingetrafiken på Öresundståget genom länet.
Arbetet med tillgängligheten stod i fokus under året, vilket gjorde att målen med kömiljarden klarades.
Målet att halvera sjukskrivningstalen inom landstinget är nu uppnått.
Detta är några få exempel på viktiga verksamheter som finns inom landstingets hägn. Till gagn för blekingarna.
Emellanåt har också allt detta positiva faktiskt uppmärksammats i media. Ofta har dock rubrikerna haft ett dystrare anslag. Inget att säga om, så fungerar det. Inte minst mot bakgrund av att vi håller på att ställa om hela vårdapparaten för att uppnå ett skarpare patientfokus och en bättre kostnadseffektivitet. Det är klart att det frestar på. Både för patienter och personal.
Året har präglats av det intensiva arbetet för att komma tillrätta med de ekonomiska obalanserna i landstinget.Vägledande för detta har varit och är den Strategi för kostnadseffektivitet som landstingsfullmäktige i enighet antog i november 2008.I samband med behandlingen av landstingsplanen i november 2009 konstaterades och beslutades att arbetet behöver få ta ett år till.Att vi kan tillåta oss detta beror naturligtvis på att Landstinget Blekinge i grunden har en stabil ekonomi. Balansräkningen är fortfarande en av landstingsvärldens starkaste.
Årets ekonomiska resultat visar på ett minus. Underskottet före extraordinära kostnader uppgår till 63,1 miljoner kronor. I redovisningen tillkommer också de medel vi reserverar för omstruktureringskostnader, 126,0 miljoner kronor.
Underskottet ska enligt kommunallagen återställas. Enligt den balanskravsutredning som presenteras är det 68,9 miljoner kronor som ska återställas. Enligt landstingsstyrelsens förslag ska det göras under åren 2011 och 2012. Möjligen kan vi redan under innevarande år återställa en del. Landstingsfullmäktige kommer senare att ta ställning till en plan för återställandet. .
Landstinget Blekinge har i åtta av de senaste tio bokslutet uppvisat ett positivt resultat. Vi ska naturligtvis tillbaks dit.
I sammanhanget vill jag dock ansluta mej till dem som tycker att det vore rimligt att vi i den kommunala sektorn fick använda delar av de upparbetade resultaten för att utjämna drastiska inkomstbortfall beroende på konjunkturorsaker. Naturligtvis med strikta begränsningar och med stort ansvar. Detta är en diskussion som nu förs tvärs över partigränserna.
Jag brukar säga att vi valt de små stegens strategi för vårt arbete. Med det menar jag att istället för att med buller och bång lägga varsel om att hundratals medarbetare ska sägas upp och med dramatik stänga och avveckla verksamheter i stor omfattning, har förvaltningarna i uppdrag att se över sina verksamheter område för område för att sänka kostnadsnivån. Det finns också ett antal besparingsprojekt som sträcker sig över hela landstinget.
Jag är övertygad om att vi valt rätt strategi. Det kommer att ge ett långsiktigt och över tiden hållbart resultat.
Samtidigt som vänder upp och ned på verksamheten ska det till medborgarna levereras en kvalitativ, tillgänglig sjukvård dygnet runt. Det är naturligtvis en grannlaga uppgift att väga av i vilket tempo vi ska gå fram.
Jag kan erkänna att jag under sommaren och början av hösten var ganska frustrerad över att vi i de ekonomiska rapporterna inte såg några större märkbara resultat av arbetet. Det var först under slutet av året trenden bröts och utvecklingen vände. En utveckling som förresten bekräftas av de första rapporterna detta år. Kostnadsutvecklingstakten i verksamheten är nu mycket låg. Vi underskattade trögheten i att få igång omstruktureringsarbetet.
Samtliga förvaltningar utom Blekingesjukhuset uppvisade positiva resultat. Antalet anställda har i landstinget minskat med 161 st. Kostnaderna bedöms ha minskat under året med 77 miljoner kronor. På helårsbasis motsvarande 130 miljoner kronor. Nu är vi ungefär halvvägs. Arbetet går nu målmedvetet vidare under 2010 och 2011. Vi bedömer att den justerade planen följs och att den kommer att uppfyllas.
Av kanske ändå större betydelse för landstingets minusresultat är den dramatiska intäktskris som drabbat landstinget. Sverige befinner sig i en djup lågkonjunktur. Arbetslösheten är hög, vilket naturligtvis påverkar skatteintäkterna.
Jämfört med budget har landstinget under året tappat hela 89 miljoner kronor i skatteintäkter. Och budgeten var ingen hemmalagad glädjekalkyl utan grundade sig i sedvanlig ordning på SKL:s prognoser. Tappet i skatteintäkter är alltså större än underskottet. Det är inte rimligt att kompensera ett så stort bortfall på så kort tid med drastiska indragningar i verksamheten.
Låt mej också nämna att vi de senaste åren drabbats av ordentligt ökade avgifter i kostnadsutjämningssystemet. Under den senaste femårsperioden handlar det om ett bortfall på omkring 100 miljoner kronor. Utfallet beror i hög grad på skillnader mellan landstingen hur diagnoser ställs och rapporteras. Det är inte rimligt att det får sådana här konsekvenser. En översyn av systemet är aviserad. Vilket jag ser framemot."
söndag 2 maj 2010
Politikens färger
Att olika politiska inriktningar symboliserars av olika färger är ju välkänt. I sin ledare i gårdagens Aftonbladet kommer berör Helle Klein ämnet. Hon citerar ur boken "Vår röda fana" av Margareta Stål.
"Den röda färgen signalerade uppror"
"Den blå färgen kom att stå för nationalism, hierarkisk maktordning och lojalitet med överheten"
"Den vita färgen var traditionellt oskuldens och fredens färg"
"Gult var falskhetens och svekets färg"
"Svart var sorgens och armodets färg"
Grönt blev lantbrukets och landsbygdens färg.
Intressant och ganska enkel politisk historia. Som väl gäller idag också. Vi kan ju se och jämföra hur färgerna används.
Exempelvis vilken färg har de olika partierna på sina kampanjjackor nu inför valrörelsen?
"Den röda färgen signalerade uppror"
"Den blå färgen kom att stå för nationalism, hierarkisk maktordning och lojalitet med överheten"
"Den vita färgen var traditionellt oskuldens och fredens färg"
"Gult var falskhetens och svekets färg"
"Svart var sorgens och armodets färg"
Grönt blev lantbrukets och landsbygdens färg.
Intressant och ganska enkel politisk historia. Som väl gäller idag också. Vi kan ju se och jämföra hur färgerna används.
Exempelvis vilken färg har de olika partierna på sina kampanjjackor nu inför valrörelsen?
lördag 1 maj 2010
Första maj på Fisktorget
Omkring 400 personer i tåget, säger de som räknade. Ytterligare några hundra som slöt upp på Fisktorget. Utmärkt deltagande. Fler än förra året. Och många ansikten man inte känner igen från andra av aktiviteter. Första maj ger möjlighet att på ett ganska kravlöst sätt markera sin politiska tillhörighet. Det ska vi vårda och vara rädda om.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
