onsdag 29 september 2010

Vår nya landstingsgrupp

Så är vår nya landstingsgrupp för perioden 2011 - 2014 utsedd. Den består av 20 ledamöter och 11 ersättare i landstingsfullmäktige. Av dessa är 11 personer nya i gruppen. Även om en del av de nya är politiska veteraner från andra sammanhang.
Den 11 - 12 oktober möts vi på ett internat för att dra upp riktlinjerna inör den nya mandatperioden, inför vilken vi ju fick förnyat förtroende att leda landstinget tillsammans med v och mp.
Jag ser verkligen fram emot att arbeta med den nya landstingsgruppen.

Gruppen:
Agnetha Wildros,Ronneby (ny)
Anders Karlsson,Karlshamn
Ann-Christine Denebo,Karlskrona
Birgitta Jönsson,Karlshamn
Björn-Åke Petersson,Ronneby
Bo Johansson,Ronneby (ny)
Bodil Nyström,Lister
Camilla Olsson,Lister
Christer Skoog,Lister
Ewa Lengstedt,Karlskrona (ny)
Jan Björkman,Lister (ny)
Jeanette Andreasson-Sjödin,Ronneby
Jimmy Petersson,Karlskrona
Jörgen Anehäll,Karlskrona
Kalle Sandström,Karlskrona
Kerstin Frändebo,Karlskrona (ny)
Kerstin Gustafsson,Karlshamn
Kerstin Wieslander,Karlskrona
Kjell-Åke Karlsson,Lister
Leif Håkansson,Karlshamn
Lennart Hägglöf,Ronneby
Marie Sällström,Karlshamn
Markus Alexandersson,Lister (ny)
Mats Johansson,Karlskrona (ny)
Mats Persson,Karlskrona
Per-Inge Gustavsson,Karlskrona
Petra Jeppsson,Lister (ny)
Roland Ohlsson,Karlshamn
Sara Rudolfsson,Lister (ny)
Teo Zickbauer,Ronneby (ny)
Ulrika Stenström,Karlskrona (ny)

Landstingsvalets personkryss

Så var landstingsvalet i Blekinge färdigräknat. Den rödgröna majoriteten består. Sverigedemokraterna ökar med två mandat, men blir inte vågmästare. Sjukvårdspartiet kommer inte in i fullmäktige.

Vi i den rödgröna majoriteten (s, v , mp) är redan i fullgång med att formulera en politisk plattform för kommande mandatperiod. Jag räknar med att vi kan presentera den under de närmaste veckorna. Nu blir väl innehållet ingen överraskning. Det kommer naturligtvis att bygga på de frågor vi i de tre partierna prioriterade i valrörelsen.

Numera följer vi ju också sammanräkningen av personkryssen med spänning. Av socialdemokraternas 20 ledamöter blev fem personvalda. Några med liten marginal...

Resultatet:
Jan Björkman, Listerkretsen                               1047 röster 12,60%
Jeanette Andreasson-Sjödin, Ronnebykretsen       485 röster 7,30%
Marie Sällström, Karlshamnskretsen                     452 röster 5,94%
Mats Johansson,Karlskronakretsen                      841 röster 5,31%
Kalle Sandström, Karlskronakretsen                    813 röster 5,13%

Totalt hade vi landstingsvalet 98 646 s-röster och alltså lika många möjliga kryss. Av detta drog vi fem tillsammans ihop 3638 kryss.
Det finns en hel del att fundera kring vårt personvalssystem. Men det kan vi kanske återkomma till.

tisdag 28 september 2010

Tio punkter om valet, del 2

Ytterligare två av mina "Tio punkter om valet" där jag plockat fram vad jag skrev 2006 och lagt till aktuella kommentarer.

4.

2006: Vi lyckades inte formulera svar på frågor som pekade in i framtiden. A-kassa och höjt bostadsbidrag för pensionärer m m i all ära, men valmanifestet gav inte bilden av ett samhällsförändrande parti med en plan för framtiden. Alliansen lyckades bättre, även om deras politik är ihålig och orättfärdig, vilket naturligtvis kommer att visa sig.
2010: Vi lyckades väl inte denna gång heller. Nu blev det opposition och reaktion mot regeringens orättfärdiga fördelningspolitik. Vilket ju naturligtvis var rätt och nödvändigt. Men när vi presenterade vår politik blev det plottrigt och ”planen för framtiden” saknades.

5.

2006: Självförtroendet i partiet var lågt. Ökade klyftor, utanförskap, stora ohälsotal, brister i integrationspolitiken, tillkortakommanden inom vård och omsorg m m. Områden som alla rör partiets kärna gjorde att bilden av att det går bra för Sverige inte bottnade i partiet. Paradoxalt nog lyckades alliansen använda detta också för att vinna medelklassen. Samtidigt som fröet till Sverigedemokraternas framgångar ligger här.
2010: Intressanta iakttagelser från förra valet som tål att fundera på. Var självförtroendet lågt även denna gång? Egentligen inte. Kanske var det så att höga opinionssiffror under mellanvalsperioden ledde till för starkt självförtroende (kanske på gränsen till självgodhet). När det sedan svängde under försommaren fanns ingen mental beredskap för detta.
Områdena som jag räknar upp var ju i högsta grad aktuella även denna valrörelse. Men borde ju drabbat sittande regering.
Sverigedemokraternas ytterligare framgångar detta val finns anledning att återkomma till.

Fortsätning följer...

måndag 27 september 2010

Busskaos vid Bergåsa/Wämö C

I eftermiddag åkte jag 5:ans buss från Bergåsa/Wämö C hem till Nättraby. Och såg och upplevde vilket kaos det var vid bussterminalen vid tiden efter klockan sexton. (Nedslag i verkligheten skulle säkert någon elaking kommentera det hela, så det är bäst jag noterar det själv).

Trottoaren full av väntande passagerare. Alla bussar som kommer ungefär samtidigt vid denna tidpunkt. Biltrafik som börjar tillta. Och mitt upp i allt naturligtvis en ambulans på utryckning. Fattades bara att ett tåg kom in så att även bommarna vid järnvägen skulle fällas, med totalstopp i trafiken som följd.

Helt klart att något måste göras. Karlskrona kommun funderar ju nu på att stänga järnvägsövergången och bygga en viadukt något hundratal meter längre in mot stan. Det är väl klokt.
Förmodligen är det också så att vi ska flytta ambulansstationen längre ut mot E 22:an. Frågan är om en samlokalisering med kommunens tänkta brandstation på Oskarsvärn hamnar tillräckligt långt ut.
Och så är det nog så att trafiken på Annebovägen förbi Wämö C, som ju faktiskt passerar mittemellan järnvägsperrongen och bussterminalen, måste stängas. Det förändrar ju i och för sig hela trafikflödet i området. Men det kan säkert någon klok tänkare hantera. Och vi skulle få ett riktigt resecentrum vid Wämö C/Bergåsa.

söndag 26 september 2010

Erlander om "valkaoset"

Valkaos utropar kvällstidningarna om de fall av slarv som uppdagats vid sammanräkningen på några ställen. (Valsystemets effekter blandas också in i denna diskussion, men det är en helt annan fråga som finns anledning att återkomma till).

Det handlar naturligtvis inte om något kaos. Just det är väl snarare ett uttryck för medialogikens tillspetsning. Det handlar om misstag och slarv på några ställen. Som inte borde ske, men som nu inträffat.

Och det är inte första gången. Tage Erlander berör detta i sin dagbok 1960, i två noteringar efter framgångsvalet till riksdagens andra kammare:

15.45-tåget Trondheim-Stockholm på morgonen 29/9 1960.

"Min vilsamma och stimulerande Trondheimsresa fick ett någor fördystrat slut när Palme ringde och berättade om att länsstyrelsen i Malmö kasserat 500-600 socialdemokratiska röster därför att någon slarver till valnämndsordförande inte skött sigilleringen ansvarigt. Vad skall man egentligen tro om ett folk där slarver förekommer vid varje val utan att det tycks vara möjligt att folk lär sej hur det skall vara?"

torsdag29/9 1960 kl 12.15

"I väntan på det nästan för spännande valresultatet i fyrstadskretsen där en 69-årig f.d. länsassessor genom sigillslarv berövat oss en mandatvinst. Det hela är fullkomligt vansinnigt. Även om man är 70 år, borde man väl kunna följa vallagens klara bestämmelser. Kan man inte det borde ålderssvagheten vara så uppenbar, att länsstyrelsen inte borde ha utsett assessorn till valnämndsordförande."

Inget nytt under solen, eller vad säger man?

lördag 25 september 2010

Klart vi ska ha extrakongress

Klart vi ska ha en extrakongress i det socialdemokratiska partiet. Det vore väl märkligt om inte partiets högsta beslutande organ samlas för att dra slutsatser efter det katastrofval vi genomgått.
Jag tycker att upplägget som partistyrelsen skissat är klokt. Ett antal personer och grupper som får analyséra valet och valrörelsen och leda diskussionen om orienteringen av politiken. Men ett sådant arbete måste ju ha en slutpunkt, en extrakongress något år fram i tiden. Och den blir samtidigt ett avstamp för kommande valrörelse. Då lägger vi fast politiken och bestämmer hur laget i partiledningen ska formas.
Ges det inte tydliga besked om detta kommer tiden att upptas av diskussioner om just detta och ifrågasättande av partiledningen. Det behöver vi inte just nu.

onsdag 22 september 2010

Tio punkter om valet, del 1

Här är de tre första punkterna från min valanalys efter förra valet med kommentarer utifrån 2010 års valresultat. Texten från 2006 är kursiv.

1.

2006: Alliansen bildades och höll ihop. Deras allt överskuggande intresse var att kunna uppvisa en enig fasad. De politiska kompromisserna blev ju mer och mer hisnande och partiernas hjärtefrågor kastades undan hursomhelst. Men de höll ihop alla fyra, för första gången som vi minns.

2010: Och de höll ihop genom mandatperioden. Även om småpartierna fått ge upp många av sina hjärtefrågor så har regeringen utstrålat enighet. Vilket naturligtvis var en fördel denna gång.

2.

2006: Genom en enig borgerlig allians vändes regeringsfrågan till deras fördel. Detta gav dem självförtroende och förutom enigheten utstrålade de glädje, beslutsamhet och att de trivdes tillsammans. Perssons besked att han sökte mandat för en socialdemokratisk regering, ackompanjerat av kraven från vänsterpartiet och miljöpartiet om diverse ministerposter blev i det sammanhamnget inte trovärdigt.

2010: Här drog ju partiledningen snabbt samma slutsats och det rödgröna regeringsalternativet etablerades. Nu blev det ju ingen rivstart precis och det tog tid innan det konkretiserades. Men det var ju alldeles nödvändigt att uppträda som ett alternativ till alliansen. De som nu ifrågasätter det rödgröna samarbetet bör ju förklara hur de i hela världen tror att vi skulle haft större framgång om vi gått till val på en socialdemokratisk minoritetsregering.

3.

2006: Vi förlorade slaget om verklighetsbilden. Sverige framstod som ett land med stora problem. Inte minst vad det gäller jobben. Att det etableras bilder som att vi har massarbetslöshet och att drygt en och en halv miljon står utanför arbetsmarknaden är naturligtvis förödande för en socialdemokratisk regering. Alliansen vann på att de kunde ge ske av att de hade ett program för jobben i framtiden.

2010: Den här gången vann vi väl beskrivningen av hur alliansens politik ökar de sociala orättvisorna och marginaliserar stora grupper och ökar utanförskapet. Men detta räckte ju inte. Och försvann ju ur debatten stora delar av valrörelsen. Alliansen får väl sägas återigen ha vunnit jobbfrågan och dessutom förtroendefrågan att hantera ekonomin.
Sedan har väl polariseringen ökat i väljarkåren. Det finns olika verklighetsbilder i olika grupper.

Fortsättning följer...

Tio punkter om valet

Efter förra valet sammanfattade jag mina tankar om resultatet i tio punkter. Ett försök till ett bidrag i valanalysen. Kanske inte så orginellt, men ändå intressant.
När jag nu plockar fram vad jag skrev då ser jag att mycket, kanske det mesta, är aktuellt nu också. Och det är kanske det som är vårt problem. Att det egentligen inte hänt så mycket.

De tio punkterna kan sammanfattas så här:

1. Alliansen bildas och håller ihop
2. Regeringsfrågan
3. Verklighetsbilden
4. Framtidsvisionen
5. Självförtroendet
6. Partiledarna
7. Medelklassen
8. ”Time for change”
9. Högervågen
10. Folkrörelseförankringen

Jag tänker nu lägga ut punkterna igen på bloggen, med aktuella kommentarer utifrån årets val. Jag gör det i olika delar och så småningom kanske jag kommer till några sammanfattande slutsatser.

tisdag 21 september 2010

Fortsatt rödgrön majoritet

Så börjar vardagen återvända efter en intensiv valrörelse. Så intensiv att det blivit si och så med bloggandet. Jag har ägnat mej mer åt direkta väljarkontakter än nätet.

Valnatten blev en rysare. Inte förrän de absolut sista valdistrikten räkandes stod det klart att den rödgröna majoriteten kan fortsätta och det nya sjukvårdspartiet inte kommer in i fullmäktige. Än är ju inte onsdagsräkningen klar, men jag bedömer inte att det sker någon förändring.

Vi rödgröna har nu 24 mandat, alliansen 18 och sverigedemokraterna 5. Sverigedemokraternas framgång är ju förskräcklig, men har ju ingenting med sjukvårdspolitik att göra. Vi har fått väljarnas mandat att driva en politik för en rättvis och trygg sjukvård i hela Blekinge. Nu börjar det arbetet, i eftermiddag har vi gruppstyrelse.

måndag 13 september 2010

Granskning av mediavalrörelsen

Aftonbladets kultursida redovisar idag att det finns en blogg, Den allierade journalisten, som systematiskt granskar och kommenterar mediavalrörelsen och slagsidan åt positiv behandling av alliansen. Utmärkt att någon ägnar sig åt systematiskt granskning, diskussion och kritik  kring medias förhållningssätt denna valrörelse.

För det är väl inte bara jag som noterat den otroliga favorisering av Reinfeldt och alliansen som mediarapporteringen innehåller. Medvetet eller omedvetet?

Rödgröna leder i Göteborg

I Göteborgs-Posten idag redovisas en Sifo-mätning. om opinionsläget i Göteborg. De rödgröna leder ganska markant. Goda signaler. Nu börjar vi få genomslag även i storstäderna.

Valrörelsens sista vecka

Nu börjar valrörelsens sista vecka. I går kväll gjorde Mona Sahlin en lysande insats i duellen mot moderatledaren Reinfeldt. På hugget, offensiv och ansvarstagande på samma gång. Och budskapet var vässat. Det handlar om investeringar i välfärden, som ska vara till för och nå alla eller skattesänkningar, mest för de som har det bäst. En klassisk konflikt i politiken.

Det är detta vi måste tjata och tjata nu sista veckan. Vi har ju inte hittills lyckats nå ut med detta. Borgarna har, med god hjälp av media, satt dagordningen. Det har handlat om skattesänkningar hit och dit, rutavdrag osv.

Mona angav tonen. Och många lite halvkrökta rödgröna ryggar rätades. Nu kör vi. Bäva månde Reinfeldt&co.

fredag 3 september 2010

Nu vänder det

Så kom den äntligen. Opinionsmätningen som visar på en vändning. DN/Synovate redovisar i morse att de rödgröna nu knappar in. 1,8% skiljer nu blocken åt. De rödgröna behöver alltså bara öka med 1% för att åter vara största blocket. Det handlar väl om att vi ska vinna ytterligare ungefär 45 000  röster!! Mer är det inte.

Med detta sagt så kan man ju ändå inte jubla. Med alliansregeringens orättfärdiga politik borde de ha ett rejält underläge. Siffrorna för socialdemokraterna är ju också allt annat än lysande. Sverigedemokraterna är vågmästare. Det kunde varit bättre.

Men nu med två veckor kvar till valdagen är det bara full fart som gäller. Vi har en bra politik för välfärd och rättvisa. Som folk uppskattar, när vi väl kommer till tals med dem. Det är det vi måste göra.

Rättvis vård - vårt budskap i TV

Vi ska he en trygg och rättvis vård i hela Blekinge. Behovet av vård, inte förmågan att betala ska styra. Moderaterna driver att sjukhuset i Karlshamn ska privatiseras. Det säger vi definitivt nej till.

Se vårt TV budskap här.