Tio punkter om valet, del 2

Ytterligare två av mina "Tio punkter om valet" där jag plockat fram vad jag skrev 2006 och lagt till aktuella kommentarer.

4.

2006: Vi lyckades inte formulera svar på frågor som pekade in i framtiden. A-kassa och höjt bostadsbidrag för pensionärer m m i all ära, men valmanifestet gav inte bilden av ett samhällsförändrande parti med en plan för framtiden. Alliansen lyckades bättre, även om deras politik är ihålig och orättfärdig, vilket naturligtvis kommer att visa sig.
2010: Vi lyckades väl inte denna gång heller. Nu blev det opposition och reaktion mot regeringens orättfärdiga fördelningspolitik. Vilket ju naturligtvis var rätt och nödvändigt. Men när vi presenterade vår politik blev det plottrigt och ”planen för framtiden” saknades.

5.

2006: Självförtroendet i partiet var lågt. Ökade klyftor, utanförskap, stora ohälsotal, brister i integrationspolitiken, tillkortakommanden inom vård och omsorg m m. Områden som alla rör partiets kärna gjorde att bilden av att det går bra för Sverige inte bottnade i partiet. Paradoxalt nog lyckades alliansen använda detta också för att vinna medelklassen. Samtidigt som fröet till Sverigedemokraternas framgångar ligger här.
2010: Intressanta iakttagelser från förra valet som tål att fundera på. Var självförtroendet lågt även denna gång? Egentligen inte. Kanske var det så att höga opinionssiffror under mellanvalsperioden ledde till för starkt självförtroende (kanske på gränsen till självgodhet). När det sedan svängde under försommaren fanns ingen mental beredskap för detta.
Områdena som jag räknar upp var ju i högsta grad aktuella även denna valrörelse. Men borde ju drabbat sittande regering.
Sverigedemokraternas ytterligare framgångar detta val finns anledning att återkomma till.

Fortsätning följer...