Sämre förutsättningar 2012. Då väljer regeringen ytterligare privatisering.

Så fick vi det återigen bekräftat. Reinfeldt och hans regering vill inte investera i hälso- och sjukvården. Inte ens den chockvåg som nu rullar över sjukvårdssverige, efter dramatiskt försämrade skatteprognoser och förmodade fördyringar när det gäller pensionsåtagandet, får regeringen Reinfeldt att byta fot och inriktning. Deras skattesänkarpolitik fortsätter även nästa år, den här gången väljer regeringen som bekant halverad restaurangmoms.


En allt äldre befolkning, fler människor med en mer komplicerad sjukdomsbild, många unga med en oroväckande psykisk ohälsa. En medicinteknisk utveckling som innebär nya möjligheter, läkemedel som kan öka livskvaliten. Listan är lång på vad hälso- och sjukvården skulle vilja göra, för att den skulle kunna göra det. Om vi haft en regering som tagit sitt nationella ansvar för att öka förutsättningarna för en likvärdig och rättvis hälso- och sjukvård.

Regeringen Reinfeldts sjukvårdspolitik handlar istället om att bädda för ytterligare privatiseringar.

Trots hård kritik väljer regeringen att redan nästa år öppna för ett vårdval även inom specialistvården, liknande det som primärvården genom en lagstiftning tvingades införa i april 2010, och som blev det så kallade Hälsovalet.

Våra erfarenheter efter drygt ett år med Hälsoval inom primärvården är inte odelat positiva, tvärtom. Inte heller verksamheten uppskattar de konsekvenser som blivit. Däremot är det dessvärre inte alltid lika tydligt för all personal i verksamheten, till vem de borde rikta sina protester. Att t ex arbetsförutsättningar förändras inom primärvården beror till stor del på lagstiftningen.

Nu står alltså slutenvården på tur. Ett särskilt stimulansbidrag ska få landstingen att ta in privata alternativ. Och skulle vi inte erbjuda ett utökat vårdval även här, överväger regeringen att lagstifta. I praktiken innebär detta att specialister lämnar akutsjukhusen för privata vårdföretag och när även patientunderlaget förändras försämras sjukhusens möjligheter att klara större operationer eller behandlingar av svåra sjukdomar. Detta menar regeringen ska öka tillgängligheten??

Avslutningsvis några ord angående den reaktion som kommit från framförallt moderaterna i landstinget Blekinge, efter att jag initierat ett resonemang om landstingsskatten.

Samtidigt som regeringen Reinfeldt redan sänkt skatterna med 80 miljarder kronor, och tagit från välfärden och gett till privat konsumtion, kommer vi enligt den senaste skatteprognosen att få ytterligare minskade intäkter på runt 40 miljoner kronor. På grund av den allmänna finansoron väntas dessutom ökade kostnader för pensionsåtagandet, motsvarande ungefär lika mycket.

Förutsättningarna är alltså ytterst bekymmersamma inför 2012, och inte bara i Blekinge. Flera landsting överväger att höja landstingsskatten. Regeringen borde öka statsbidragen till sjukvården i detta läge. Om inte, måste vi överväga en skattehöjning även i vårt landsting.

Om någon vecka är det skarpt läge även i vårt landsting, då börjar den politiska beredningen av budget 2012. Senast då måste oppositionen gå från ord till handling, det räcker inte att bara vara emot en skattehöjning. Alternativet till uteblivna intäkter är ytterligare kraftiga nedskärningar i blekinges hälso- och sjukvård.

Och det vet oppositionen, även om det inte låter så i debatten.
 
(Även publicerat som aktuell information nr 5 från socialdemokratiska landstingsgruppen)

Moderat- Wendt tar hjälp av revisorerna?

Till min förvåning ser jag i dagens tidningar att moderate oppositionslandstingsrådet Alexander Wendt begär att revisorerna ska utreda om Blekinges sjukvård är dyrare än exempelvis Kronoberg. Och jag anar varför.

Jag har inför kommande budgetberedning tydligt klargjort (både inför landstingstyrelsen och revisorerna i början av veckan) att den ska utgå från den sjukvårdsverksamhet, kostnader och intäkter landstinget har idag. Inte några andra mer eller mindre fiktiva beräkningar.

Med sämre utveckling av skatteintäkterna och inga insatser från regeringen i den nu lagda statsbudgeten innebär det ett mycket besvärligt budgetarbete landstinget. Det kommer att bli mycket hårda prioriteringsdiskussioner. Det blir fortsatta besparingar även nästa år. Men som det ser ut nu kommer det inte att räcka. I slutändan blir det med all sannolikhet ett val mellan kraftiga nedskärningar som kommer att påverka vården drastiskt eller en intäktsökning/skattehöjning.

Och det är väl denna debatt Wendt och moderaterna vill undvika. Att tala om vad dom vill ta bort för att klara en budget i balans. Och då vill han att revisorerna ska ge sig in i en politisk prioriteringsdiskussion! Skrev han inte någonting om politiskt ledarskap
häromsistens?

Skulle förvåna mej storligen om revisorerna lägger skattepengar på att starta en utredning (som dessutom är en politisk uppgift) att rädda moderaterna ur en politisk knipa.

Landstingets män lönediskriminerade?

"Landstingets män lönediskriminerade" utropar BLT på förstasidan idag 6 sep 2011. Nu är det väl inte riktigt så. Kartläggningen visar att det inom ett antal yrkesgrupper finns osakliga löneskillnader till mäns nackdel. Fortfarande är det dock så att det är fler kvinnor som finns i samma situation.
Det bör väl konstateras att de sammantagna upptäckta osakliga löneskillnaderna uppgår till 0,2% av den totala lönesumman. Vilket ju inte är mycket.

Dock måste jag ju medge att jag blev överraskad över att det var männen som uppmärksammades i kartläggningen. Det hade jag inte väntat mej. Ska bli intressant att följa den fortsatta diskussionen.

BLT/Sydöstarnas hemsida

Jag kommer att minnas Åke

I går morse kom det chockartade beskedet att Åke Svensson, vän och rörelseprofil i Karlskrona, hastigt och oväntat avlidit i söndags. Ett chockartat besked. Åke personifierar folkrörelsemänniskan genom sitt engagemang i Unga Örnar, SSU, ABF, socialdemokratiska partiet och nu även PRO. Trots hans politiska intresse och analysförmåga är det nog det organisatoriska arbetet som tagit hans mesta tid, faktiskt även under de perioder han innehade tunga kommunalpolitiska uppdrag.

Själv mötte jag Åke första gången 1980 när jag var lägerledare för SSU-lägret på Tjurkö. Åke ansvarade för Unga Örnar lägret på samma plats. I början av 90-talet arbetade vi nära tillsammans som partiombudsmän. Under våren i år har regelbundet hört av sig för att ge råd och stöttning i den turbulens jag befunnit mig i som landstingsråd. Jag minns en verklig vän.

Positiva tecken

Idag skickar vi ut ett infobrev till socialdemokraternas medlemmar i Blekinge. Återger texten här:

Positiva tecken i Landstinget Blekinge - men oro i hela sjukvårdssverige inför 2012.

I dessa dagar gör våra ekonomer en fördjupad analys av första halvårets hälso- och sjukvårdsverksamhet. Om ytterligare någon vecka får vi politiker mer exakta underlag om den sjukvård som producerats och hur de olika verksamheternas ekonomi utvecklas.

De signaler vi hittills fått tyder på att åtgärderna för att sänka kostnaderna börjar ge effekt. Vi ser tecken på ett trendbrott. Men ännu måste vi vara försiktiga och trycka stenhårt på att det åtgärdspaket som alla politiska partier i full enighet beslutade om tidigare i år måste genomföras. De konkreta åtgärderna i detta motsvarar 50 miljoner kronor. Dessa tillsammans med ytterligare några åtgärder som landstingsdirektören presenterade för landstingsstyrelsen i veckan är förutsättningen för att Landstinget Blekinge ska nå ett planerat nollresultat för 2011.

Landstingsdirektören Peter Lilja har också, efter beslut i Landstingsstyrelsen i måndags, i uppdrag att tillsammans med verksamhetsansvariga ”lägga i nästa växel”. Beslujtet innebär bland annat att analysera orsakerna bakom fortsatt höga läkemedelskostnader, och att i övrigt vidta åtgärder för att begränsa kostnadsutvecklingen och sänka kostnadsnivån..

Ett annat tydligt tecken på att vi tar rätt beslut, är bland andra personalens positiva gensvar på den nya organisationen. Det märktes inte minst den här veckan när vi kunde utse två av de fem förvaltningschefer som ska ingå.

I oktober tillträder de formellt; Bengt Wittesjö, ny förvaltninngschef för hela Blekingesjukhuset, och Anders Rehnholm, som blir förvaltningschef för primärvården. Båda två har en bakgrund som specialistläkare, Wittesjö inom infektion och Rehnholm inom allmänmedicin. Nu senast har de, i nära samarbete, varit chefsläkare med medicinsk ansvar för patientsäkerhet, på Blekingesjukhuset respektive i primärvården.

Det gladde mig också som landstingsråd att Bengt Wittesjö underströk vikten av att alla ute i verksamheterna ska veta vilka åtgärder som måste till, och att Anders Rehnholm uttalade ett tydliga fokus på att stärka den offentligt drivna primärvården.

Högst oroande är däremot den senaste skatteprognosen. Enligt den minskar de beräknade skatteintäkterna 2012 med drygt 40 miljoner kronor. Till det kommer att pensionsåtagandet förmodligen måste räknas upp.

Detta beror på den samhällsekonomisk oron och sänder chockvågor över hela sjukvårdssverige. Nu kommer prognoser om underskott i allt fler landsting och sparpaketen börjar läggas. Vi är inte ensamma om ekonomiska problem i Blekinge. Även om det låter så i debatten allt som oftast…

Det här försvårar ytterligare arbetet med att slutföra budgeten inför 2012. Ett första krav måste vara att regeringen ska skjuta till extra pengar till vård och omsorg för att upprätthålla verksamhet och sysselsättning. Ett krav som dessutom delas av en hel del samhällsekonomer som hörts i debatten. De menar att det måste till stimulanser i denna ekonomiska situattion..

I vilket fall måste vi hantera också inkomstsidan. Vi lär får återkomma i frågan.