Så fick vi det återigen bekräftat. Reinfeldt och hans regering vill inte investera i hälso- och sjukvården. Inte ens den chockvåg som nu rullar över sjukvårdssverige, efter dramatiskt försämrade skatteprognoser och förmodade fördyringar när det gäller pensionsåtagandet, får regeringen Reinfeldt att byta fot och inriktning. Deras skattesänkarpolitik fortsätter även nästa år, den här gången väljer regeringen som bekant halverad restaurangmoms.
En allt äldre befolkning, fler människor med en mer komplicerad sjukdomsbild, många unga med en oroväckande psykisk ohälsa. En medicinteknisk utveckling som innebär nya möjligheter, läkemedel som kan öka livskvaliten. Listan är lång på vad hälso- och sjukvården skulle vilja göra, för att den skulle kunna göra det. Om vi haft en regering som tagit sitt nationella ansvar för att öka förutsättningarna för en likvärdig och rättvis hälso- och sjukvård.
Regeringen Reinfeldts sjukvårdspolitik handlar istället om att bädda för ytterligare privatiseringar.
Trots hård kritik väljer regeringen att redan nästa år öppna för ett vårdval även inom specialistvården, liknande det som primärvården genom en lagstiftning tvingades införa i april 2010, och som blev det så kallade Hälsovalet.
Våra erfarenheter efter drygt ett år med Hälsoval inom primärvården är inte odelat positiva, tvärtom. Inte heller verksamheten uppskattar de konsekvenser som blivit. Däremot är det dessvärre inte alltid lika tydligt för all personal i verksamheten, till vem de borde rikta sina protester. Att t ex arbetsförutsättningar förändras inom primärvården beror till stor del på lagstiftningen.
Nu står alltså slutenvården på tur. Ett särskilt stimulansbidrag ska få landstingen att ta in privata alternativ. Och skulle vi inte erbjuda ett utökat vårdval även här, överväger regeringen att lagstifta. I praktiken innebär detta att specialister lämnar akutsjukhusen för privata vårdföretag och när även patientunderlaget förändras försämras sjukhusens möjligheter att klara större operationer eller behandlingar av svåra sjukdomar. Detta menar regeringen ska öka tillgängligheten??
Avslutningsvis några ord angående den reaktion som kommit från framförallt moderaterna i landstinget Blekinge, efter att jag initierat ett resonemang om landstingsskatten.
Samtidigt som regeringen Reinfeldt redan sänkt skatterna med 80 miljarder kronor, och tagit från välfärden och gett till privat konsumtion, kommer vi enligt den senaste skatteprognosen att få ytterligare minskade intäkter på runt 40 miljoner kronor. På grund av den allmänna finansoron väntas dessutom ökade kostnader för pensionsåtagandet, motsvarande ungefär lika mycket.
Förutsättningarna är alltså ytterst bekymmersamma inför 2012, och inte bara i Blekinge. Flera landsting överväger att höja landstingsskatten. Regeringen borde öka statsbidragen till sjukvården i detta läge. Om inte, måste vi överväga en skattehöjning även i vårt landsting.
Om någon vecka är det skarpt läge även i vårt landsting, då börjar den politiska beredningen av budget 2012. Senast då måste oppositionen gå från ord till handling, det räcker inte att bara vara emot en skattehöjning. Alternativet till uteblivna intäkter är ytterligare kraftiga nedskärningar i blekinges hälso- och sjukvård.
Och det vet oppositionen, även om det inte låter så i debatten.
(Även publicerat som aktuell information nr 5 från socialdemokratiska landstingsgruppen)
söndag 25 september 2011
Sämre förutsättningar 2012. Då väljer regeringen ytterligare privatisering.
Etiketter:
hälsoval,
Landstinget Blekinge,
Moderaterna,
Regeringen,
Sjukvård
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar