Sämre förutsättningar 2012. Då väljer regeringen ytterligare privatisering.

Så fick vi det återigen bekräftat. Reinfeldt och hans regering vill inte investera i hälso- och sjukvården. Inte ens den chockvåg som nu rullar över sjukvårdssverige, efter dramatiskt försämrade skatteprognoser och förmodade fördyringar när det gäller pensionsåtagandet, får regeringen Reinfeldt att byta fot och inriktning. Deras skattesänkarpolitik fortsätter även nästa år, den här gången väljer regeringen som bekant halverad restaurangmoms.


En allt äldre befolkning, fler människor med en mer komplicerad sjukdomsbild, många unga med en oroväckande psykisk ohälsa. En medicinteknisk utveckling som innebär nya möjligheter, läkemedel som kan öka livskvaliten. Listan är lång på vad hälso- och sjukvården skulle vilja göra, för att den skulle kunna göra det. Om vi haft en regering som tagit sitt nationella ansvar för att öka förutsättningarna för en likvärdig och rättvis hälso- och sjukvård.

Regeringen Reinfeldts sjukvårdspolitik handlar istället om att bädda för ytterligare privatiseringar.

Trots hård kritik väljer regeringen att redan nästa år öppna för ett vårdval även inom specialistvården, liknande det som primärvården genom en lagstiftning tvingades införa i april 2010, och som blev det så kallade Hälsovalet.

Våra erfarenheter efter drygt ett år med Hälsoval inom primärvården är inte odelat positiva, tvärtom. Inte heller verksamheten uppskattar de konsekvenser som blivit. Däremot är det dessvärre inte alltid lika tydligt för all personal i verksamheten, till vem de borde rikta sina protester. Att t ex arbetsförutsättningar förändras inom primärvården beror till stor del på lagstiftningen.

Nu står alltså slutenvården på tur. Ett särskilt stimulansbidrag ska få landstingen att ta in privata alternativ. Och skulle vi inte erbjuda ett utökat vårdval även här, överväger regeringen att lagstifta. I praktiken innebär detta att specialister lämnar akutsjukhusen för privata vårdföretag och när även patientunderlaget förändras försämras sjukhusens möjligheter att klara större operationer eller behandlingar av svåra sjukdomar. Detta menar regeringen ska öka tillgängligheten??

Avslutningsvis några ord angående den reaktion som kommit från framförallt moderaterna i landstinget Blekinge, efter att jag initierat ett resonemang om landstingsskatten.

Samtidigt som regeringen Reinfeldt redan sänkt skatterna med 80 miljarder kronor, och tagit från välfärden och gett till privat konsumtion, kommer vi enligt den senaste skatteprognosen att få ytterligare minskade intäkter på runt 40 miljoner kronor. På grund av den allmänna finansoron väntas dessutom ökade kostnader för pensionsåtagandet, motsvarande ungefär lika mycket.

Förutsättningarna är alltså ytterst bekymmersamma inför 2012, och inte bara i Blekinge. Flera landsting överväger att höja landstingsskatten. Regeringen borde öka statsbidragen till sjukvården i detta läge. Om inte, måste vi överväga en skattehöjning även i vårt landsting.

Om någon vecka är det skarpt läge även i vårt landsting, då börjar den politiska beredningen av budget 2012. Senast då måste oppositionen gå från ord till handling, det räcker inte att bara vara emot en skattehöjning. Alternativet till uteblivna intäkter är ytterligare kraftiga nedskärningar i blekinges hälso- och sjukvård.

Och det vet oppositionen, även om det inte låter så i debatten.
 
(Även publicerat som aktuell information nr 5 från socialdemokratiska landstingsgruppen)

Besök på Tullgården

I går var det tisdag och dags för verksamhetsbesök på eftermiddagen. Jag och Jeanette Sjödin besökte Tullgårdens vårdcentral som nu finns i provisoriska lokaler på sjukhusområdet. Detta var naturligtvis en fråga som kom upp i samtalen med personalen. Var ska ska vårdcentralen hamna? Ett annat ämne var också förberedelserna inför hälsovalets genomförande 1 april. Visst är man taggad att ta upp konkurrensen med de privata aktörer som eventuellt dyker upp. Återigen bara att konstater att besök i verksamheten är nyttiga, intressanta och lärorika.

Hälsoval och marknad igen

Det rör på sig i landstinget. Omstruktureringar, sänkning av kostnadsnivån, införande av hälsoval och kommunalisering av hemsjukvården ger upphov till rubriker i lokaltidningarna nästan dagligen.
Den här veckan har det varit mycket kring följderna av hälsovalet. Idag är det den flyttade barnavårdscentralen på Hasslö som är aktuell.(BLT 12 feb 10) Tidigare har det varit distriktssköterskemottagningar och vårdcentral i Kyrkhult.

I detta läge finns det anledning att upprepa vad jag skrev om detta i en  blogg den 29 januari:

"Jag menar att vi nu får avvakta införandet av hälsovalet och se effekterna . Blir de negativa konsekvenserna stora får vi naturligtvis överväga åtgärder. Eventuella åtgärder får då finansieras inom ramen för de pengar som finns i hälsovalssystemet. Alltså satsar vi på något nytt får något annat betala det genom mindre pengar."

Självklart ska vi ha en rimlig hälso- och sjukvårdsservice, spridd i hela Blekinge.. Detta gäller oavsett hur många marknadssystem den borgerliga alliansregeringen vill införa. Det vi nu ser visar att sjukvården inte är en marknad.
Men det är också viktigt att påpeka, som jag skrev i bloggen ovan, att alla förändringar inte med automatik är av ondo.

Hälsoval och marknadsmekanismer

I april genomförs Hälsovalet inom primärvården i Blekinge. Det grundas på alliansregeringens lagstiftning. Grunderna i den lagen är att ersättningen från landstinget ska vara likvärdig mellan privata och offentliga vårdgivare, att ersättningen följer medborgaren som listar sig hos en vårdgivare och att de vårdgivare som ackrediterats dvs. godkänts av landstinget är fria att etablera sig varsomhelst.

Utifrån detta har Landstinget Blekinge format en egen hälsovalsmodell som jag tror kommer att bli bra. Den ska säkerställa helhetssynen inom primärvården. Vi kommer att känna igen oss. Huvuddelen av de offentliga och privata vårdgivare som finns idag kommer att finnas även i fortsättningen. Troligen med tillskott av ytterligare några privata.

Alla vårdgivare kommer allstå att erbjuda en primärvård med ett innehåll som vi i stort är vana vid. Dock innebär den fria etableringsrätten att delar av verksamheter med litet underlag kan komma att koncentreras. Det kan gälla distriktssköterskemottagningar m.m.

Detta är naturligtvis en följd av marknadsmekanismen i vårdvalslagstiftningen. Centerpartistiska företrädare tycker att landstinget först ska fördela pengarna i hälsovalsmodellen och sedan köpa till det som marknaden ratar. Ungefär som det förslag som finns om den framtida kollektivtrafiken. Friskolesystemet är ett annat exempel.

Dessa tankar riskerar både slå sönder de sammanhållna systemen och okontrollerat driva på de offentliga kostnaderna. Och måste därför avvisas.

Jag menar att vi nu får avvakta införandet av hälsovalet och se effekterna . Blir de negativa konsekvenserna stora får vi naturligtvis överväga åtgärder. Eventuella åtgärder får då finansieras inom ramen för de pengar som finns i hälsovalssystemet. Alltså satsar vi på något nytt får något annat betala det genom mindre pengar.

Dock är det viktigt att säga att alla förändringar inte per automatik innebär orimliga försämringar. Den aktuella förändringen av barnhälsovården i Listerby är ett sådant exempel. Vad jag kan bedöma av den redovisning jag fått är det en rimlig avvägning mellan resursanvändning, kavalitet och service.

I samband med hälsovalets införande finns det också anledning att fundera över hur de offentliga vårdcentralerna ska styras. Det finns ett behov att kombinera deras behov och möjlighet att konkurrera på samma villkor som de privata med att säkerställa ett politiskt inflytande för att säkerställa en rimlig avvägning mot medborgarintresset. Detta står nödvändigtvis inte i strid med varandra. Vi återkommer med förslag kring detta.