onsdag 22 september 2010

Tio punkter om valet, del 1

Här är de tre första punkterna från min valanalys efter förra valet med kommentarer utifrån 2010 års valresultat. Texten från 2006 är kursiv.

1.

2006: Alliansen bildades och höll ihop. Deras allt överskuggande intresse var att kunna uppvisa en enig fasad. De politiska kompromisserna blev ju mer och mer hisnande och partiernas hjärtefrågor kastades undan hursomhelst. Men de höll ihop alla fyra, för första gången som vi minns.

2010: Och de höll ihop genom mandatperioden. Även om småpartierna fått ge upp många av sina hjärtefrågor så har regeringen utstrålat enighet. Vilket naturligtvis var en fördel denna gång.

2.

2006: Genom en enig borgerlig allians vändes regeringsfrågan till deras fördel. Detta gav dem självförtroende och förutom enigheten utstrålade de glädje, beslutsamhet och att de trivdes tillsammans. Perssons besked att han sökte mandat för en socialdemokratisk regering, ackompanjerat av kraven från vänsterpartiet och miljöpartiet om diverse ministerposter blev i det sammanhamnget inte trovärdigt.

2010: Här drog ju partiledningen snabbt samma slutsats och det rödgröna regeringsalternativet etablerades. Nu blev det ju ingen rivstart precis och det tog tid innan det konkretiserades. Men det var ju alldeles nödvändigt att uppträda som ett alternativ till alliansen. De som nu ifrågasätter det rödgröna samarbetet bör ju förklara hur de i hela världen tror att vi skulle haft större framgång om vi gått till val på en socialdemokratisk minoritetsregering.

3.

2006: Vi förlorade slaget om verklighetsbilden. Sverige framstod som ett land med stora problem. Inte minst vad det gäller jobben. Att det etableras bilder som att vi har massarbetslöshet och att drygt en och en halv miljon står utanför arbetsmarknaden är naturligtvis förödande för en socialdemokratisk regering. Alliansen vann på att de kunde ge ske av att de hade ett program för jobben i framtiden.

2010: Den här gången vann vi väl beskrivningen av hur alliansens politik ökar de sociala orättvisorna och marginaliserar stora grupper och ökar utanförskapet. Men detta räckte ju inte. Och försvann ju ur debatten stora delar av valrörelsen. Alliansen får väl sägas återigen ha vunnit jobbfrågan och dessutom förtroendefrågan att hantera ekonomin.
Sedan har väl polariseringen ökat i väljarkåren. Det finns olika verklighetsbilder i olika grupper.

Fortsättning följer...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar