I måndags på landstingsfullmäktige gick den moderate landstingsrevisorn Karl-Gustaf Johansson till hårt angrepp på mej. Han anklagade mej för att "mörka" det ekonomiska resultatet och dömde ut den av ett enigt landstingsfullmäktige fastställda strategin för att sänka kostnadsnivån. Och det må väl kanske vara hänt.
(Min inledning där jag förklarar sammanhangen har jag skrivit om innan.)
Dessutom hade han synpunkter på chefslönerna i landstinget med tidningsartiklar(!) som grund. Och han gav sig in i ett infekterat personalärende och gav stöd till den fd ekonomidirektören.
Allt under punkten "Information om årsredovisningen". Alltså omöjligt för mej eller någon annan att kommentera eller svara på anklagelserna.
Omdömeslöst, oförskämt och olämpligt. Ett agerande långt utanför en revisors befogenhet. Alldeles uppenbart drev Karl-Guistaf Johansson en egen politiskt agenda. Syftet var att svärta ned mej, den rödgröna majoriteten och Landstinget Blekinge. Han ville få genomslag i media. Vilket väl bekräftas av att han efter sin salva lämnar sammanträdet för att ställa upp på en arrangerad bild med BLT-reportern och sedan försvinna.
Detta bekräftas nu av moderaternas kommunalrådskandidat inför kommande val, Camilla Brunsberg. I sitt nyhetsbrev skriver hon:
"Bra jobbat Karl-Gustaf!
Veckans goda insats gjorde Karl-Gustaf Johansson som fick första sidan i BLT i tisdags för att ha belyst landstingets ekonomiska svagheter i sin roll som revisor. Med glädje ser jag att moderaterna och alliansen är på hugget i media. Kul! Nu kör vi så det ryker!"
Hon ger alltså landstingets revisor en politisk roll. Att tro att Karl-Gustaf Johansson skulle vara bekymrad över att politisera sin roll som revisor är väl naivt. Men vad säger övriga revisorer? Vad säger yrkesrevisorerna? Förtroendet för revisionen är ju naturligtvis allvarligt skadat. Är deras synpunkter i fortsättningen sakligt grundade eller är de en del i en politisk kamapnj?
Vad säger det moderata oppositionsrådet Alexander Wendt? Vad säger övriga gruppledare i alliansen? Är det så här den politiska debatten ska föras. Är det inte rinligare att det är vi politiska företrädare som debatterar?
Länkar:
Camilla Brunsbergs nyhetsbrev
BLT 4 maj 2010
torsdag 6 maj 2010
måndag 3 maj 2010
Landstinget Blekinges årsredovisning
Idag har vi haft landstingsfullmäktige. Kring det finns det mycket att säga. Ska återkomma till en del. Annat ska jag nog avstå från att kommentera och trycka in i glömskans kammare.
Jag börjar med att här lägga ut min inledning kring årsredovisningen för 2009, som var sammanträdets huvudpunkt.
"Så kan vi lägga ytterligare ett intensivt år bakom oss i Landstinget Blekinge. Det finns all anledning för oss att uppmärksamma det fantastiska arbete och alla de insatser landstingets 4 807 medarbetare har gjort under året.
132 355 besök har gjorts hos allmänläkare.
21 664 barn har behandlats hos folktandvården.
93 830 röntgenundersökningar och 31 921 mammografiundersökningar har utförts.
172 620 dygnsportioner har levererats från köken till sjukhusen.
2 308 konserter har arrangerats av Musik i Blekinge och 1 414 753 resor gjordes med Blekingetrafiken på Öresundståget genom länet.
Arbetet med tillgängligheten stod i fokus under året, vilket gjorde att målen med kömiljarden klarades.
Målet att halvera sjukskrivningstalen inom landstinget är nu uppnått.
Detta är några få exempel på viktiga verksamheter som finns inom landstingets hägn. Till gagn för blekingarna.
Emellanåt har också allt detta positiva faktiskt uppmärksammats i media. Ofta har dock rubrikerna haft ett dystrare anslag. Inget att säga om, så fungerar det. Inte minst mot bakgrund av att vi håller på att ställa om hela vårdapparaten för att uppnå ett skarpare patientfokus och en bättre kostnadseffektivitet. Det är klart att det frestar på. Både för patienter och personal.
Året har präglats av det intensiva arbetet för att komma tillrätta med de ekonomiska obalanserna i landstinget.Vägledande för detta har varit och är den Strategi för kostnadseffektivitet som landstingsfullmäktige i enighet antog i november 2008.I samband med behandlingen av landstingsplanen i november 2009 konstaterades och beslutades att arbetet behöver få ta ett år till.Att vi kan tillåta oss detta beror naturligtvis på att Landstinget Blekinge i grunden har en stabil ekonomi. Balansräkningen är fortfarande en av landstingsvärldens starkaste.
Årets ekonomiska resultat visar på ett minus. Underskottet före extraordinära kostnader uppgår till 63,1 miljoner kronor. I redovisningen tillkommer också de medel vi reserverar för omstruktureringskostnader, 126,0 miljoner kronor.
Underskottet ska enligt kommunallagen återställas. Enligt den balanskravsutredning som presenteras är det 68,9 miljoner kronor som ska återställas. Enligt landstingsstyrelsens förslag ska det göras under åren 2011 och 2012. Möjligen kan vi redan under innevarande år återställa en del. Landstingsfullmäktige kommer senare att ta ställning till en plan för återställandet. .
Landstinget Blekinge har i åtta av de senaste tio bokslutet uppvisat ett positivt resultat. Vi ska naturligtvis tillbaks dit.
I sammanhanget vill jag dock ansluta mej till dem som tycker att det vore rimligt att vi i den kommunala sektorn fick använda delar av de upparbetade resultaten för att utjämna drastiska inkomstbortfall beroende på konjunkturorsaker. Naturligtvis med strikta begränsningar och med stort ansvar. Detta är en diskussion som nu förs tvärs över partigränserna.
Jag brukar säga att vi valt de små stegens strategi för vårt arbete. Med det menar jag att istället för att med buller och bång lägga varsel om att hundratals medarbetare ska sägas upp och med dramatik stänga och avveckla verksamheter i stor omfattning, har förvaltningarna i uppdrag att se över sina verksamheter område för område för att sänka kostnadsnivån. Det finns också ett antal besparingsprojekt som sträcker sig över hela landstinget.
Jag är övertygad om att vi valt rätt strategi. Det kommer att ge ett långsiktigt och över tiden hållbart resultat.
Samtidigt som vänder upp och ned på verksamheten ska det till medborgarna levereras en kvalitativ, tillgänglig sjukvård dygnet runt. Det är naturligtvis en grannlaga uppgift att väga av i vilket tempo vi ska gå fram.
Jag kan erkänna att jag under sommaren och början av hösten var ganska frustrerad över att vi i de ekonomiska rapporterna inte såg några större märkbara resultat av arbetet. Det var först under slutet av året trenden bröts och utvecklingen vände. En utveckling som förresten bekräftas av de första rapporterna detta år. Kostnadsutvecklingstakten i verksamheten är nu mycket låg. Vi underskattade trögheten i att få igång omstruktureringsarbetet.
Samtliga förvaltningar utom Blekingesjukhuset uppvisade positiva resultat. Antalet anställda har i landstinget minskat med 161 st. Kostnaderna bedöms ha minskat under året med 77 miljoner kronor. På helårsbasis motsvarande 130 miljoner kronor. Nu är vi ungefär halvvägs. Arbetet går nu målmedvetet vidare under 2010 och 2011. Vi bedömer att den justerade planen följs och att den kommer att uppfyllas.
Av kanske ändå större betydelse för landstingets minusresultat är den dramatiska intäktskris som drabbat landstinget. Sverige befinner sig i en djup lågkonjunktur. Arbetslösheten är hög, vilket naturligtvis påverkar skatteintäkterna.
Jämfört med budget har landstinget under året tappat hela 89 miljoner kronor i skatteintäkter. Och budgeten var ingen hemmalagad glädjekalkyl utan grundade sig i sedvanlig ordning på SKL:s prognoser. Tappet i skatteintäkter är alltså större än underskottet. Det är inte rimligt att kompensera ett så stort bortfall på så kort tid med drastiska indragningar i verksamheten.
Låt mej också nämna att vi de senaste åren drabbats av ordentligt ökade avgifter i kostnadsutjämningssystemet. Under den senaste femårsperioden handlar det om ett bortfall på omkring 100 miljoner kronor. Utfallet beror i hög grad på skillnader mellan landstingen hur diagnoser ställs och rapporteras. Det är inte rimligt att det får sådana här konsekvenser. En översyn av systemet är aviserad. Vilket jag ser framemot."
Jag börjar med att här lägga ut min inledning kring årsredovisningen för 2009, som var sammanträdets huvudpunkt.
"Så kan vi lägga ytterligare ett intensivt år bakom oss i Landstinget Blekinge. Det finns all anledning för oss att uppmärksamma det fantastiska arbete och alla de insatser landstingets 4 807 medarbetare har gjort under året.
132 355 besök har gjorts hos allmänläkare.
21 664 barn har behandlats hos folktandvården.
93 830 röntgenundersökningar och 31 921 mammografiundersökningar har utförts.
172 620 dygnsportioner har levererats från köken till sjukhusen.
2 308 konserter har arrangerats av Musik i Blekinge och 1 414 753 resor gjordes med Blekingetrafiken på Öresundståget genom länet.
Arbetet med tillgängligheten stod i fokus under året, vilket gjorde att målen med kömiljarden klarades.
Målet att halvera sjukskrivningstalen inom landstinget är nu uppnått.
Detta är några få exempel på viktiga verksamheter som finns inom landstingets hägn. Till gagn för blekingarna.
Emellanåt har också allt detta positiva faktiskt uppmärksammats i media. Ofta har dock rubrikerna haft ett dystrare anslag. Inget att säga om, så fungerar det. Inte minst mot bakgrund av att vi håller på att ställa om hela vårdapparaten för att uppnå ett skarpare patientfokus och en bättre kostnadseffektivitet. Det är klart att det frestar på. Både för patienter och personal.
Året har präglats av det intensiva arbetet för att komma tillrätta med de ekonomiska obalanserna i landstinget.Vägledande för detta har varit och är den Strategi för kostnadseffektivitet som landstingsfullmäktige i enighet antog i november 2008.I samband med behandlingen av landstingsplanen i november 2009 konstaterades och beslutades att arbetet behöver få ta ett år till.Att vi kan tillåta oss detta beror naturligtvis på att Landstinget Blekinge i grunden har en stabil ekonomi. Balansräkningen är fortfarande en av landstingsvärldens starkaste.
Årets ekonomiska resultat visar på ett minus. Underskottet före extraordinära kostnader uppgår till 63,1 miljoner kronor. I redovisningen tillkommer också de medel vi reserverar för omstruktureringskostnader, 126,0 miljoner kronor.
Underskottet ska enligt kommunallagen återställas. Enligt den balanskravsutredning som presenteras är det 68,9 miljoner kronor som ska återställas. Enligt landstingsstyrelsens förslag ska det göras under åren 2011 och 2012. Möjligen kan vi redan under innevarande år återställa en del. Landstingsfullmäktige kommer senare att ta ställning till en plan för återställandet. .
Landstinget Blekinge har i åtta av de senaste tio bokslutet uppvisat ett positivt resultat. Vi ska naturligtvis tillbaks dit.
I sammanhanget vill jag dock ansluta mej till dem som tycker att det vore rimligt att vi i den kommunala sektorn fick använda delar av de upparbetade resultaten för att utjämna drastiska inkomstbortfall beroende på konjunkturorsaker. Naturligtvis med strikta begränsningar och med stort ansvar. Detta är en diskussion som nu förs tvärs över partigränserna.
Jag brukar säga att vi valt de små stegens strategi för vårt arbete. Med det menar jag att istället för att med buller och bång lägga varsel om att hundratals medarbetare ska sägas upp och med dramatik stänga och avveckla verksamheter i stor omfattning, har förvaltningarna i uppdrag att se över sina verksamheter område för område för att sänka kostnadsnivån. Det finns också ett antal besparingsprojekt som sträcker sig över hela landstinget.
Jag är övertygad om att vi valt rätt strategi. Det kommer att ge ett långsiktigt och över tiden hållbart resultat.
Samtidigt som vänder upp och ned på verksamheten ska det till medborgarna levereras en kvalitativ, tillgänglig sjukvård dygnet runt. Det är naturligtvis en grannlaga uppgift att väga av i vilket tempo vi ska gå fram.
Jag kan erkänna att jag under sommaren och början av hösten var ganska frustrerad över att vi i de ekonomiska rapporterna inte såg några större märkbara resultat av arbetet. Det var först under slutet av året trenden bröts och utvecklingen vände. En utveckling som förresten bekräftas av de första rapporterna detta år. Kostnadsutvecklingstakten i verksamheten är nu mycket låg. Vi underskattade trögheten i att få igång omstruktureringsarbetet.
Samtliga förvaltningar utom Blekingesjukhuset uppvisade positiva resultat. Antalet anställda har i landstinget minskat med 161 st. Kostnaderna bedöms ha minskat under året med 77 miljoner kronor. På helårsbasis motsvarande 130 miljoner kronor. Nu är vi ungefär halvvägs. Arbetet går nu målmedvetet vidare under 2010 och 2011. Vi bedömer att den justerade planen följs och att den kommer att uppfyllas.
Av kanske ändå större betydelse för landstingets minusresultat är den dramatiska intäktskris som drabbat landstinget. Sverige befinner sig i en djup lågkonjunktur. Arbetslösheten är hög, vilket naturligtvis påverkar skatteintäkterna.
Jämfört med budget har landstinget under året tappat hela 89 miljoner kronor i skatteintäkter. Och budgeten var ingen hemmalagad glädjekalkyl utan grundade sig i sedvanlig ordning på SKL:s prognoser. Tappet i skatteintäkter är alltså större än underskottet. Det är inte rimligt att kompensera ett så stort bortfall på så kort tid med drastiska indragningar i verksamheten.
Låt mej också nämna att vi de senaste åren drabbats av ordentligt ökade avgifter i kostnadsutjämningssystemet. Under den senaste femårsperioden handlar det om ett bortfall på omkring 100 miljoner kronor. Utfallet beror i hög grad på skillnader mellan landstingen hur diagnoser ställs och rapporteras. Det är inte rimligt att det får sådana här konsekvenser. En översyn av systemet är aviserad. Vilket jag ser framemot."
söndag 2 maj 2010
Politikens färger
Att olika politiska inriktningar symboliserars av olika färger är ju välkänt. I sin ledare i gårdagens Aftonbladet kommer berör Helle Klein ämnet. Hon citerar ur boken "Vår röda fana" av Margareta Stål.
"Den röda färgen signalerade uppror"
"Den blå färgen kom att stå för nationalism, hierarkisk maktordning och lojalitet med överheten"
"Den vita färgen var traditionellt oskuldens och fredens färg"
"Gult var falskhetens och svekets färg"
"Svart var sorgens och armodets färg"
Grönt blev lantbrukets och landsbygdens färg.
Intressant och ganska enkel politisk historia. Som väl gäller idag också. Vi kan ju se och jämföra hur färgerna används.
Exempelvis vilken färg har de olika partierna på sina kampanjjackor nu inför valrörelsen?
"Den röda färgen signalerade uppror"
"Den blå färgen kom att stå för nationalism, hierarkisk maktordning och lojalitet med överheten"
"Den vita färgen var traditionellt oskuldens och fredens färg"
"Gult var falskhetens och svekets färg"
"Svart var sorgens och armodets färg"
Grönt blev lantbrukets och landsbygdens färg.
Intressant och ganska enkel politisk historia. Som väl gäller idag också. Vi kan ju se och jämföra hur färgerna används.
Exempelvis vilken färg har de olika partierna på sina kampanjjackor nu inför valrörelsen?
lördag 1 maj 2010
Första maj på Fisktorget
Omkring 400 personer i tåget, säger de som räknade. Ytterligare några hundra som slöt upp på Fisktorget. Utmärkt deltagande. Fler än förra året. Och många ansikten man inte känner igen från andra av aktiviteter. Första maj ger möjlighet att på ett ganska kravlöst sätt markera sin politiska tillhörighet. Det ska vi vårda och vara rädda om.
måndag 12 april 2010
Landstingsstyrelsemöte
Så har vi klarat av dagens sammanträde med landstingsstyrelsen med efterföljande presskonferens. Några av de viktigaste frågorna och besluten finns sammanfattade i detta pressmeddelande.
Inte bara Fries på distriktskongressen
I lördags hade vi distriktskongress för socialdemokratiska partidistriktet i Blekinge. En årlig höjdpunkt i det politiska livet. Drygt 250 partivänner från hela länet samlas. Förutom beslut och diskussioner ges det många tillfällen till samtal med bekanta man inte träffat på ett tag, nätverkande eller minglande som det heter numera.
Årets höjdpunkt var naturligtvis fastställandet av riksdagslistan. Detta har ju fått stor medial uppmärksamhet innan kongressen, i och med att valberedningen ratade nomineringen från Karlskrona arbetarekommun av Björn Fries. Nu kom han ju till slut med på listan, som 25 och sista namn.
Visst var det märkligt av valberedningen. Det finns anledning för oss att allvarligt fundera över hur våra nominerings och valberedningsprocesser fungerar. Självklart platsar Björn Fries på riksdagslistan och högre upp än den plats han nu står på. Men det blev ju en rimlig kompromiss som alla godtog. Björn kommer säkert att spela en viktig roll i valrörelsen och dra röster till vårt parti. Det är jag övertygad om. Det är bra.
Men jag kan ändock inte undvika att förundras över att Björns nominering är det enda som bedöms ha nyhetsvärde i media idag. På riksdagslistan har vi ett nytt tredje namn, Suzanne Svensson från Karlshamn, som nog trots allt är den som är närmast riksdagen förutom våra två nuvarnade riksdagsledamöter. Vi har också en ungdomskandidat på fjärde plats, Faraj Abu-Isefan. Det var längesen.
Från mitt egna landstingsperspektiv kan noteras att vi antog ett starkt hälso - och sjukvårdspolitiskt program inför valrörelsen. Utmärkt föredraget av min kollega Marie Sällström. Min företrädare Bernth Johnson avtackades av partiet. En epok i Blekinges politiska historia som avrundades.
Och så blev jag själv ånyo nominerad som landstingsrådskandidat och dessutom invald i partidistriktets verkställande utskott. Det är jag hedrad av och tacksam för. Att det passerade utan större uppståndelse tolkar jag som att jag har ett brett stöd i hela länet. Det behövs i mitt uppdrag. Tack partivänner!
Årets höjdpunkt var naturligtvis fastställandet av riksdagslistan. Detta har ju fått stor medial uppmärksamhet innan kongressen, i och med att valberedningen ratade nomineringen från Karlskrona arbetarekommun av Björn Fries. Nu kom han ju till slut med på listan, som 25 och sista namn.
Visst var det märkligt av valberedningen. Det finns anledning för oss att allvarligt fundera över hur våra nominerings och valberedningsprocesser fungerar. Självklart platsar Björn Fries på riksdagslistan och högre upp än den plats han nu står på. Men det blev ju en rimlig kompromiss som alla godtog. Björn kommer säkert att spela en viktig roll i valrörelsen och dra röster till vårt parti. Det är jag övertygad om. Det är bra.
Men jag kan ändock inte undvika att förundras över att Björns nominering är det enda som bedöms ha nyhetsvärde i media idag. På riksdagslistan har vi ett nytt tredje namn, Suzanne Svensson från Karlshamn, som nog trots allt är den som är närmast riksdagen förutom våra två nuvarnade riksdagsledamöter. Vi har också en ungdomskandidat på fjärde plats, Faraj Abu-Isefan. Det var längesen.
Från mitt egna landstingsperspektiv kan noteras att vi antog ett starkt hälso - och sjukvårdspolitiskt program inför valrörelsen. Utmärkt föredraget av min kollega Marie Sällström. Min företrädare Bernth Johnson avtackades av partiet. En epok i Blekinges politiska historia som avrundades.
Och så blev jag själv ånyo nominerad som landstingsrådskandidat och dessutom invald i partidistriktets verkställande utskott. Det är jag hedrad av och tacksam för. Att det passerade utan större uppståndelse tolkar jag som att jag har ett brett stöd i hela länet. Det behövs i mitt uppdrag. Tack partivänner!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
