Sämre förutsättningar 2012. Då väljer regeringen ytterligare privatisering.

Så fick vi det återigen bekräftat. Reinfeldt och hans regering vill inte investera i hälso- och sjukvården. Inte ens den chockvåg som nu rullar över sjukvårdssverige, efter dramatiskt försämrade skatteprognoser och förmodade fördyringar när det gäller pensionsåtagandet, får regeringen Reinfeldt att byta fot och inriktning. Deras skattesänkarpolitik fortsätter även nästa år, den här gången väljer regeringen som bekant halverad restaurangmoms.


En allt äldre befolkning, fler människor med en mer komplicerad sjukdomsbild, många unga med en oroväckande psykisk ohälsa. En medicinteknisk utveckling som innebär nya möjligheter, läkemedel som kan öka livskvaliten. Listan är lång på vad hälso- och sjukvården skulle vilja göra, för att den skulle kunna göra det. Om vi haft en regering som tagit sitt nationella ansvar för att öka förutsättningarna för en likvärdig och rättvis hälso- och sjukvård.

Regeringen Reinfeldts sjukvårdspolitik handlar istället om att bädda för ytterligare privatiseringar.

Trots hård kritik väljer regeringen att redan nästa år öppna för ett vårdval även inom specialistvården, liknande det som primärvården genom en lagstiftning tvingades införa i april 2010, och som blev det så kallade Hälsovalet.

Våra erfarenheter efter drygt ett år med Hälsoval inom primärvården är inte odelat positiva, tvärtom. Inte heller verksamheten uppskattar de konsekvenser som blivit. Däremot är det dessvärre inte alltid lika tydligt för all personal i verksamheten, till vem de borde rikta sina protester. Att t ex arbetsförutsättningar förändras inom primärvården beror till stor del på lagstiftningen.

Nu står alltså slutenvården på tur. Ett särskilt stimulansbidrag ska få landstingen att ta in privata alternativ. Och skulle vi inte erbjuda ett utökat vårdval även här, överväger regeringen att lagstifta. I praktiken innebär detta att specialister lämnar akutsjukhusen för privata vårdföretag och när även patientunderlaget förändras försämras sjukhusens möjligheter att klara större operationer eller behandlingar av svåra sjukdomar. Detta menar regeringen ska öka tillgängligheten??

Avslutningsvis några ord angående den reaktion som kommit från framförallt moderaterna i landstinget Blekinge, efter att jag initierat ett resonemang om landstingsskatten.

Samtidigt som regeringen Reinfeldt redan sänkt skatterna med 80 miljarder kronor, och tagit från välfärden och gett till privat konsumtion, kommer vi enligt den senaste skatteprognosen att få ytterligare minskade intäkter på runt 40 miljoner kronor. På grund av den allmänna finansoron väntas dessutom ökade kostnader för pensionsåtagandet, motsvarande ungefär lika mycket.

Förutsättningarna är alltså ytterst bekymmersamma inför 2012, och inte bara i Blekinge. Flera landsting överväger att höja landstingsskatten. Regeringen borde öka statsbidragen till sjukvården i detta läge. Om inte, måste vi överväga en skattehöjning även i vårt landsting.

Om någon vecka är det skarpt läge även i vårt landsting, då börjar den politiska beredningen av budget 2012. Senast då måste oppositionen gå från ord till handling, det räcker inte att bara vara emot en skattehöjning. Alternativet till uteblivna intäkter är ytterligare kraftiga nedskärningar i blekinges hälso- och sjukvård.

Och det vet oppositionen, även om det inte låter så i debatten.
 
(Även publicerat som aktuell information nr 5 från socialdemokratiska landstingsgruppen)

Nej till höjt högkostnadsskydd

Idag har vi på ett extrainsatt AU i landstinget svarat på regeringens remiss om höjt högkostnadsskydd. Vi säger nej till höjningen, medam moderaterna vill höja, dock inte så kraftigt som deras partivänner i regeringen. Anmärkningsvärt är att remissen kommer i månadsskiftet juni/juli med svar senast 8 augusti. Kort tid och mitt i semesterperioden. Därav det extra sammanträdet.

I ett pressmeddelande beskriver vi vårt ställningstagande:

"Landstinget Blekinge sällar sig nu till kritikerna mot förslaget om kraftigt höjda högkostnadsskydd för sjukvårdsbesök och läkemedel. Högkostnadsskyddet berör särskilt de mest sjuka som besöker sjukvården ofta och är beroende av många mediciner.

- Förslaget om höjda gränser inom högkostnadsskydden innebär att människor som redan idag har svårt att få den dagliga ekonomin att gå ihop, riskerar att få ytterligare försämringar, säger Kalle Sandström, landstingsråd (S).

- Det är anmärkningsvärt att Socialdepartementet inte gjort någon som helst konsekvens- eller fördelningspolitisk analys kring vilka långsiktiga effekter förändringarna får, för både enskilda individer och landstingens och kommunernas budgetar.

Enligt förslaget ska högkostnadsskyddet för sjukvårdsbesök höjas från nuvarande 900 kronor till 1 100 kronor, medan det så kallade avtrappningssystemet för frikort för läkemedel inträder när patienten betalt 2 200 kronor, att jämföra med nuvarande gräns på 1 800 kronor. Samtliga förändringarna föreslås gälla från 1 januari nästa år.

Förslaget, vars remisstid för övrigt varit mycket kort och dessutom förlagts till juli månad, behandlades idag på ett extrainsatt möte med Landstingsstyrelsens arbetsutskott. Moderaterna valde att lämna ett eget förslag till beslut, där de delvis tillstyrker en höjning enligt Socialdepartementets förslag."

Utförsäljning och skolk

Fortfarande sommarstiltje i politiken. Än dröjer det väl några veckor innan valrörelsen drar igång på allvar. Alliansens småpartiledare försöker dock komma ut i media och profilera sig.
I går var det centerpartiets Maud Olofsson som skulle sälja Vattenfall och satsa på Norrland. Idag ska folkpartiets Jan Björklund ha skolk inskrivet i betygen. Uppenbart söker man frågor som attraherar deras kärnväljare och vill mobilisera dem. Och hämta tillbaks några av dem som gått till moderaterna. Och det må väl vara hänt.
Men för den stora skiljelinjen mellan blocken i valrörelsen har det ingen betydelse. De rör sig i politikens marginal. Så låt dem hålla på. Men så småningom måste väl Reinfeldt tala om vad som är en tänkt alliansregerings linje?

Lars Haikola ny universitetskansler

Ser att förre rektorn vid BTH Lars Haikola utsetts till universitetskansler. Jag gratulerar till utnämningen och önskar lycka till. Tycker Lars var en trevlig bekantskap när han var i Blekinge. Han kom i IT-krisens början och då intresset för teknikutbildningar, särskilt inom IT-sektorn, föll kraftigt. Han hade en hel del svåra utmaningar att ta sig an.

Sedan kan man ju fundera över utmaningen  han nu tar sig an. Han efterträder ju Anders Flodström som avgått/fått gå efter delade meningar med regeringen. Och i frågor där stora delar av universitetsvärlden är kritisk mot regeringen. Det kan man väl kalla en utmaning för efterträdaren.

Ineffektiv avreglering, inte för kundens bästa

Idag har jag återigen fått bekräftat ihålighet i den borgerliga regeringens resonemang om konkurrensutsättning av offentlig verksamhet för att uppnå effektivitet och för kundernas/medborgarnas bästa.

Först Radioekot i morse om avrgeleringen av bilprovningen från halvårsskiftet. Det kommer att bli dyrare för bilägarna var slutsatsen. Vilket bekräftas av en av ded privata bilprovningskedjornas företrädare: "prishöjningen är oundviklig eftersom effektiviteten kommer att försämras, säger han." Se där. Så lät det inte när regeringen beslutade om avregleringen. Då talades det om kundernas bästa.

Länk till inslaget på Morgonekot.

Så har jag besökt distriktsläkaren i eftermiddag med ett efterhängset och kraftigt trubbel med luftrör och lungor. Inget allvarligt men misstanke att det kan var något allergiskt/astmatiskt. Fick en spray att testa innan vidare åtgärder. Ingen avancerad medicin utgår jag ifrån, men väl receptbelagt.

Åter på landstinget går jag naturligtvis till apoteket på sjukhusområdet (nyligen privatiserat och nu i drift av någon av de privata apotekskedjorna) för att hämta ut receptet. Finns inte.
Åker då till Lyckeby och det numera enda staliga apoteket i Karlskrona. Och de löser det. Avreglering för kundens bästa? Och dyrare har det blivit har vi sett innan?

Martin Moberg om detta.

Tack för det Anders Borg och regeringen!

12 miljarder kr mindre nästa år till kommuner och landsting. Det beskedet fick SKL:s ledning idag av finansminister Anders Borg.  I klartext innebär det alltså mindre pengar till vård, omsorg och skola från den regering som sänkt skatterna med 80 miljarder kr och dessutom pratar om ytterligare skattesänkningar.

För Landstinget Blekinges del innebär det ett tapp på 64 miljoner kronor nästa år. Det är ungefär hälften av den summa som Blekingesjukhuset ska sänka sina kostnader med i det program för kostnadseffektivitet som löper 2009 - 2011. Ska ytterligare lika mycket bort handlar det inte om effektiviseringar, då handlar det om rena nedskärningar!

Detta  besked kommer också precis som vi börjar förbereda budgetarbetet för 2011. Och när vi fått årsredovisningen för förra året som trots ett underskott visar att vi är på rätt väg. Kostnadsutvecklingen dämpas ordentligt. Och detta bekräftas av den första rapporten för innevarande år. Vi börjar se att det händer något. Och så detta besked. Tack för det Anders Borg!

Anders Borg räknar med att skatteintäkterna ska öka med lika mycket som han nu tar bort i statsbidrag. Kan så vara. Men vore det inte rimligt att välfärden fick ökade resurser när regeringen räknar med att den ekonomiska utvecklingen vänder?
Den moderatledda alliansregeringen och dera lokala företrädare har en hel del att förklara. Och det ska de få göra i valrörelsen.

Fler om detta: Martin Moberg, Peter Högberg

Sverige klarar sig sämst - Sverige kan bättre

Sverige har klarat sig sämst genom krisen. Det visar en OECD-rapport som Ekot berättar om idag. DN skriver också om den.

Det var väl det sista halmstrået för den moderatledda alliansregeringen som försvann där. Misslyckandena med sjukförsäkringen, fordonsindustrin, apoteken, sysselsättningen, elpriserna och nu t o m snöröjningen,   ger ju en lång lista av tillkortakommanden. Då har det ju hetat "att dom klarade ju åtminstone finanskrisen".

Och Anders Borg har fått goda förtroendesiffror för detta. Nu försvann också det argumentet! Sverige kan bättre!

En statsminister som ljuger?

Så har det avslöjats att statsminister Fredrik Reinfeldts påstående om 100 000 fler sysselsatta inte var sant. Någon som är förvånad? Ljög han eller trodde han själv på vad han sa? Egentligen lika illa.
Allvaret i om vi har en statsminister som rakt upp och ned står och ljuger i en dirketsänd TV - debatt behöver väl inte kommenteras. Men egentligen är det väl kanske lika allvarligt om han på fullt allvar tror att sysselsättningen skulle ha ökat under denna period. Var finns han i verkligheten? Ser han inte massarbetslösheten som breder ut sig?

Naturligtvis är han skadskjuten nu, Reinfeldt. Ikväll var det ju Anders Borg som fick försöka ställa till rätta. Och det kan man väl le åt. Men det värsta är naturligtvis att många som redan är skeptiska till politik och politiker får vatten på sin kvarn. Och då drabbar inte bara regeringen och Reinfeldt. Tyvärr.

Apoteksprivatisering och höjda priser

Han har det inte lätt med apoteken, han socialministern och kristdemokraten Göran Hägglund. Samtidigt som han med buller och bång försöker få positiv uppmärksamhet kring att det första privata apoteket öppnat på Kungsholmen i Stockholm, presenterar Dagens Nyheter en undersökning som visar att det receptbelagda läkemedeln ökat i pris kraftigt sedan avregleringen. Konkurrens leder till lägre priser och effektiv hantering är ju Hägglunds och alliansregeringens argument. Jaså?
Och hur var det med det utlandsbaserade (skatteparadis) riskkapitalbolaget som öppnade apoteket? I går hade Hägglund inte underlag för att kommentera det sa han. Vi väntar på kommentaren.

Fler om detta: Tord Oscarsson, Josefin Deiving, Sara Karlsson, Enn Kokk 

Konsekvenser av sjukförsäkringen

Vid personaldelegationens sammanträde idag redovisades konsekvenserna för några anställda inom Landstinget Blekinge av de nya sjukförsäkringsreglerna. Det handlar om personer som haft hel eller delvis tidsbegränsad sjukersättning/sjukpenning men som nu bedöms ha hel arbetsförmåga.

Det handlar om personer som trots i vissa fall anpassade arbetsuppgifter inte orkar arbeta heltid och som tar ut semester eller annan ledighet för att kompensera inkomstbortfallet. Ofta personer med några år kvar till pensionen. Eller läkaren som är på väg tillbaks efter en vår sjukdom men som bara orkar arbeta halvtid än så länge och då enligt regelverket ska prövas mot annat mindre påfrestande arbete på arbetsmarknaden.

När man hör sådana exempel blir orimligheterna i regeringen sjukförsäkringspolitik alltmer uppenbara. Det räcker inte med att de säger att har det blivit fel ska de överväga att rätta till det. Det handlar om grundsynen vad vi ska ha ett sjukförsäkringssystem till och synen på människor som blir sjuka och hamnar i svårigheter.

DN är oroliga

Nu är även Dagens Nyheter oroliga. Inte så mycket för den moderatledda regeringens orättfärdiga politik som leder till att stora grupper sjuka och arbetslösa marginaliseras och hamnar i utanförskap (det var väl så det hette?).

Nej, oron består mer av vad som händer med förtroendet för Reinfeldt och regeringen när konsekvenserna blir uppenbara. Ett uppslag och toppnyheten´på förstasidan ägnas åt detta.
Och regeringen försöker lappa. Och det går dåligt. Det beror ju på att deras systemskifte är fel i grunden. Förändringarna bygger ju på människosynen att alla kan arbeta, bara de vill och får tillräckligt med incitament. Då blir det så här.

Nu tvingas Reinfeldt ut och kommentera. Det är bra. För oppsitionen gäller det att nu sätta ordentligt tryck i denna fråga. Många är ute i debatten, men fler och tuffare tag behövs.  Framförallt för de drabbades skull.

Coachning, vad f-n är det?

Aftonbladet inleder idag en artikelserie om den moderatleddaregeringens jobbpolitik. Idag tar de upp jobbcoacherna. Intressant. Detta var en del i regeringens nyorientering av arbetsmarknadspolitiken som skulle minska "utanförskapet" och leda till "riktiga jobb".

Samtidigt hör vi företrädare för arbetsförmedlingen säga att det aldrig funnits så mycket pengar till arbetsmarknadsåtgärder. Skillnaden är att de som får delta ska en begränsad a-kasseersättning. Riktiga jobb? Minska utanförskapet?
Nu använder man mer och mer av det man föraktfullt kallade för AMS- jobb. Skillnaden är att man skiktar folk, att man marginaliserar en stor grupp, att man ökar utanförskapet.

Vill citera ett fd socialdemokratiskt statsråd, numera landshövding när jag för något år sedan göra en strålande ideologisk analys av Reinfeldtregeringens politik. "Coachning, vad f-n är det?"

Statliga pengar till pandemivaccin

Så kom då beskedet från regeringen att landstingen får en miljard från staten som hjälp att täcka kostnaderna för pandemivaccineringen. Gott så. De höll ju på och sätta sig i en helt omöjlig politisk situation. Hela samhället, med smittskyddsmyndigheter och socialstyrelse i spetsen rustar för att möta pandemin. Och då envisas regeringen med att säga att de inte ska ta något ansvar för kostnaderna. Det blev naturligtvis omöjligt...

Nu tar man väl de här pengarna ur utrymmet som man uppenbarligen avsatt för att stärka statsbidragen till kommuner och landsting. Hörde på Ekot ett folkpartistiskt landstingsråd som var kritisk och menade att detta inte riktigt. Det är bra. Ge på dem bara.
Det är ju inte bara pandemivaccin det handlar. Regeringen måste ju ta ett ansvar för att vi har en rimlig finansering av välfärdsektorn i detta land. Återstår att se om de gör det.

Stabil ledning för oppositionen

Oppositionen leder åter över regeringen i dagens Sifo-mätning, utropar morgontidningarna. Åter och åter... Det är väl snarare så att det har varit ett normaltillstånd i mätningarna sedan regeringsskiftet för snart tre år sedan. Det är ju endast några enstaka mätningar som gett regeringen ledningen. I några av dem har ju dessutom kd haft under 4% men ändå räknats in i regeringsunderlaget.

Ett stabilt, om än knappt, övertag för de rödgröna i opinionen är väl mer korrekt att säga. Detta trots regeringens naturliga dominans i media. Men också har ju den rödgröna oppositionen framställts att befinna sig i underläge och regeringen som framgångsrik och med ett brett stöd, vilket ju inte opinionen ger stöd för.

När det gäller sd:s notering i mätningen som ger dem en vågmästarställning är jag böjd att hålla med Fredrik Reinfeldts kommentar. När de två huvudalternativen vässas och debatten tar fart minskar utrymmet för småpartier typ sd att få utrymme och agera i debatten.
Reinfeldt säger nu att något stöd från sd inte är aktuellt. Kan vi lita på det? I lokalpolitiken i Karlskrona upplever vi för tillfället en oreda som bottnar i att alliansstyret efter valet gjorde sig beroende av just sd.

Influensavaccineringen avgiftsfri

Så kom beskedet att SKL rekommenderar att influensavaccinationen ska vara avgiftsfri. Idag har hälso- och sjukvårdsberedningen fattat beslutet. I morgon fredag tar styrelsen samma beslut.

En linje som socialdemokraterna drivit. Nu släpper den styrande alliansen tankarna på en rekommendation om avgifter. Om jag förstår rätt så är det folkpartiet som vunnit i en splittrad allians.

Att avgiftsbelägga vaccinationen hade ju varit märkligt. Detta är massvaccination beslutad av samhället. Vaccinationen värnar främst samhällsnyttan. Indvidnyttan kommer i andra hand(förutom för riskgrupperna och de som riskerar bli allvarligt sjuka förstås. En avgift hade motverkat syftet med vaccinationskampanjen.

Sedan är det ju en annan sak att regeringen bör vara med och finansiera landstingens kostnader för vaccinet. vi behöver inte tjata om finansieringsprinciper i detta fall. Det är en extraordinär situation som det är rimligt att staten är med och betalar. Vi väntar på besked från regeringen-

Ny skatteprognos

I fredags kom så den nya skatteutvecklingsprognosen från SKL. För Landstinget Blekinges del rör det sig 22 miljoner bättre för 2009 men 10 miljoner sämre för 2010. Då räknar vi ihop skatteintäkter och utjämningssystemen.
Bättre än befarat, men än faran inte över. Även om Anders Borg föröker anslå en positiv ton. Än har det inte vänt för välfärdssektorns finansiering. Fortfarande hotar stora underskott. Nu väntar vi på regeringens budgetförhandlingar. Vad blir det konkret av sommarutspelen om mer pengar till välfärden?

Kommer Borg att ändra sig?

Så kommenterade då finansminister Borg det ekonomiska läget i världen och riket. Slutsatserna av hans uttalande i rubrikerna idag är alltifrån nu vänder det till att han är mindre pessimistisk än i våras. Vad han säger är väl precis det som många analytiker sagt under sommaren. Oron och turbulensen på finansmarknaderna börjar lägga sig. Men vi har fortfarande en lång lågkonjunktur framför oss och arbetslösheten kommer att fortsatta stiga kanske under hela nästa år också.

Nu är det intressanta hur han tänker sig hantera denna situation. Om det ger han inga besked, vilket i och för sig inte är så konstigt. Nu väntar han väl till budgetproppen i september.
Det som behövs nu, och som efterfrågas också av alltfler borgerliga förträdare, är en traditionell konjunktupolitik med arbetslöshetsbekämpning och resurser till offentliga sektorn. Något som regeringen och finansministern ju hittills förkastat i ganska föraktfulla ordalag. Kommer han att ändra sig?

Pengar till kommunerna

Så börjar då sanningen om krisen i välfärdens finansiering och den bistra kommunala ekonomin att krypa allt närmare regeringens innersta kärna. Jag, och många andra, har ju ägnat många inlägg under våren till att försöka förklara nödvändigheten att regeringen överbrygga det drastiska skattebortfallet hos kommuner och lansting genom ökade statsbidrag. Annars hotas välfärdens kärna, som ju regeringen så vackert brukar tala om.

I söndags var det folkpartiledaren Jan Björklund som i sitt sommartal pratade om ökade anslag till kommunerna. Hur allvarligt menat det var återstår väl att se. Förbehållet var ju att detta var ett inspel i regeringens budgetförhandlingar och så skulle vi få se om det fanns några pengar över till kommunerna. Sannolikheten att finansminister Borg konstaterar att det inte finns några pengar är ju uppenbar. De 80 miljarder som skattesänkningarna kostat skulle kommit väl till pass.

Med hans och folkpartiets inställning lär det ju finnas en majoritet i riksdagen i höst för höjda anslag till kommunerna. Oppositionen lägger ju sådana förslag. Ska bli intressant att se hur folkpartiet motiverar att man avvisar dessa förslag.

Och så i DN idag ger ett antal kristdemokratiska KS-ordföranden regeringen hård kritik för deras bristande initiativ kring välfärdens finansiering. Här handlar det om borgerliga företrädare som har det yttersta ansvaret i sina kommuner och som i höst ska lägga budgetar i balans enligt kommunallagens krav. De ser naturligtvis samma besvärliga verklighet som socialdemokrater i samma roll.
Nu väntar vi på besked eller åtminstone ett utspel från moderaterna. För det är väl de som avgör hur det ska bli?

Gustav N (m) säger nej igen!

Och så har det hänt igen! Gustav Nilsson, avgående oppositionsråd i Landstinget Blekinge, säger villkorslöst nej innan ett förslag klart, innan han fått frågan redovisad för sig och innan han diskuterat frågan.
Nu gäller det förändringarna inom psykiatrin som jag nämnt tidigar idag. Hans nej kommer i ett inslag i Radio Blekinge. Detta är inte ett seriöst politiskt agerande! Vad säger den tillträdande moderatledningen, Alexander Wendt och Nina Edlund?

Han säger att "läget är tufft och att besparingar krävs, men säger att det inte hindrar att rätt prioriteringar görs." Ska bli intressant att se hans "prioriteringar". Det duger inte att återigen bara komma med konkurrensutsättning av städningen!

Regeringen och psykiatrin

Man häpnar! I ett inslag i Radio Blekinge (och på hemsidan) idag "sågar" Ulrika Sundholm, politisk sakkunnig hos socialminister Göran Hägglund, det utredningsförslag om psykiatrin som diskuteras inom Landstinget Blekinge. Och visst kan man känna oro för besparingar inom psykiatrin och de förändringar som ska göras måste göras försiktigt och med stor eftertanke.

Men att som regeringens och socialministerns företrädare kritisera landstinget och psykiatrin utifrån att regeringen prioriterat området och tillskjutit pengar, som förutom att huvuddelen tillfaller kommunernas ansvarsområde (vilket är gott nog) sammantaget är småsummor när vi talar om de underskott i hälso- och sjukvårdens finansiering vi brottas med i alla landsting för tillfället.

Sanningen är ju att den borgerliga regeringen använt 85 miljarder till skattesänkningar istället för till välfärdens finansiering. Då blir 2,7 miljarder till psykiatrin småpengar. Och visst påverkar det möjligheterna att bedriva hälso- och sjukvård när den borgerliga regeringen prioritera privat konsumtion istället för gemensam välfärd.

När uppmärksammar Radio Blekinge detta?