Landstingets ekonomiska rapport

I förmiddag har vi haft ett extra sammanträde med landstingsstyrelsen där vi diskuterat tertialrapporten för januari - april och den ekonomiska prognosen för resten av året. Som jag tidigare skrivit pekar den på ett nollresultat för landstinget som helhet, medan hälso- och sjukvårdsförvaltningen även detta år går med ett stort underskott (100 - 120 mnkr). Detta trots att man redovisar kostnadsminskningar i ungefär samma storleksordning. Beslutet är tydligt: Under 2011 ska även hälso- och sjukvårdsförvaltningens resultat vara i balans, dvs. åtminstone ett nollresultat.

Vi skärper nu ytterligare den ekonomiska uppföljningen från landstingsstyrelsen. Hälso- och sjukvårdsdirektören får bl a i uppdrag att minimera underskottet innevarande år och att i höst återkomma med en detaljerad plan hur nollresultat ska uppnås nästa år. Vi tidigarelägger också första landstingstyrelsemötet efter sommaren för att snabbt kunna analysera månadsrapporten per den sista juli.

Som sagt. Vi är på rätt väg. Men det gäller att hålla i och verkligen se till att planen för att sänka kostnadsnivån genomförs.

Landstinget Blekinge på rätt väg

Landstinget Blekinge är på rätt väg i arbetet med att få balans i ekonomin. Det bekräftas av redovisningarna vid dagens sammanträde med landstingsstyrelsen. Tertialrapport jan - april 2010, ekonomisk plan och planeringsförutsättningar 2011-2013 stod på dagordningen.
Prognosen för 2010 visar på ett nollresultat för landstinget som helhet. Jämfört med minus 68 mnkr förra året. Resultatbuddgeten för 2011 visar 50 mnkr plus och för 2012 drygt 15 mnkr plus. På rätt väg alltså.

En förutsättning är dock att det program för att sänka kostnaderna som vi startat genomförs och får förväntande effekter. Sjukvårdsförvaltningen redovisar i sin prognos ett underskott på ca 120 mnkr (som alltså täcks in av andra positiva resultat i landstinget. Samtidigt visar beräknar sjukvårdsförvaltningen att kostnadsnivån under 2010 kommer att sänkas med drygt 100 mnkr.

Jag är medveten om att detta kan verka otydligt. Det är många siffror och lätt att röra till. Så här försöker jag förklara det:

"Landstinget beräknas göra ett nollresultat 2010, trots att sjukvårdsförvaltningen redovisar ett minus på drygt 120 mkr. Då sänker man ändå under 2010 kostnadsnivån inom sjukvården med ungefär lika mycket. Under 2011 ska detta minus på 120 mnkr bort.
Då blir resultatet för landstinget 2011  plus 50 mnkr och 2012 plus 18 mnkr. Överskott som behövs för att återställa förlusten från 2009."

Landstinget Blekinges årsredovisning

Idag har vi haft landstingsfullmäktige. Kring det finns det mycket att säga. Ska återkomma till en del. Annat ska jag nog avstå från att kommentera och trycka in i glömskans kammare.

Jag börjar med att här lägga ut min inledning kring årsredovisningen för 2009, som var sammanträdets huvudpunkt.

"Så kan vi lägga ytterligare ett intensivt år bakom oss i Landstinget Blekinge. Det finns all anledning för oss att uppmärksamma det fantastiska arbete och alla de insatser landstingets 4 807 medarbetare har gjort under året.

132 355 besök har gjorts hos allmänläkare.
21 664 barn har behandlats hos folktandvården.
93 830 röntgenundersökningar och 31 921 mammografiundersökningar har utförts.
172 620 dygnsportioner har levererats från köken till sjukhusen.
2 308 konserter har arrangerats av Musik i Blekinge och 1 414 753 resor gjordes med Blekingetrafiken på Öresundståget genom länet.

Arbetet med tillgängligheten stod i fokus under året, vilket gjorde att målen med kömiljarden klarades.
Målet att halvera sjukskrivningstalen inom landstinget är nu uppnått.

Detta är några få exempel på viktiga verksamheter som finns inom landstingets hägn. Till gagn för blekingarna.

Emellanåt har också allt detta positiva faktiskt uppmärksammats i media. Ofta har dock rubrikerna haft ett dystrare anslag. Inget att säga om, så fungerar det. Inte minst mot bakgrund av att vi håller på att ställa om hela vårdapparaten för att uppnå ett skarpare patientfokus och en bättre kostnadseffektivitet. Det är klart att det frestar på. Både för patienter och personal.

Året har präglats av det intensiva arbetet för att komma tillrätta med de ekonomiska obalanserna i landstinget.Vägledande för detta har varit och är den Strategi för kostnadseffektivitet som landstingsfullmäktige i enighet antog i november 2008.I samband med behandlingen av landstingsplanen i november 2009 konstaterades och beslutades att arbetet behöver få ta ett år till.Att vi kan tillåta oss detta beror naturligtvis på att Landstinget Blekinge i grunden har en stabil ekonomi. Balansräkningen är fortfarande en av landstingsvärldens starkaste.

Årets ekonomiska resultat visar på ett minus. Underskottet före extraordinära kostnader uppgår till 63,1 miljoner kronor. I redovisningen tillkommer också de medel vi reserverar för omstruktureringskostnader, 126,0 miljoner kronor.
Underskottet ska enligt kommunallagen återställas. Enligt den balanskravsutredning som presenteras är det 68,9 miljoner kronor som ska återställas. Enligt landstingsstyrelsens förslag ska det göras under åren 2011 och 2012. Möjligen kan vi redan under innevarande år återställa en del. Landstingsfullmäktige kommer senare att ta ställning till en plan för återställandet. .

Landstinget Blekinge har i åtta av de senaste tio bokslutet uppvisat ett positivt resultat. Vi ska naturligtvis tillbaks dit.
I sammanhanget vill jag dock ansluta mej till dem som tycker att det vore rimligt att vi i den kommunala sektorn fick använda delar av de upparbetade resultaten för att utjämna drastiska inkomstbortfall beroende på konjunkturorsaker. Naturligtvis med strikta begränsningar och med stort ansvar. Detta är en diskussion som nu förs tvärs över partigränserna.

Jag brukar säga att vi valt de små stegens strategi för vårt arbete. Med det menar jag att istället för att med buller och bång lägga varsel om att hundratals medarbetare ska sägas upp och med dramatik stänga och avveckla verksamheter i stor omfattning, har förvaltningarna i uppdrag att se över sina verksamheter område för område för att sänka kostnadsnivån. Det finns också ett antal besparingsprojekt som sträcker sig över hela landstinget.
Jag är övertygad om att vi valt rätt strategi. Det kommer att ge ett långsiktigt och över tiden hållbart resultat.

Samtidigt som vänder upp och ned på verksamheten ska det till medborgarna levereras en kvalitativ, tillgänglig sjukvård dygnet runt. Det är naturligtvis en grannlaga uppgift att väga av i vilket tempo vi ska gå fram.

Jag kan erkänna att jag under sommaren och början av hösten var ganska frustrerad över att vi i de ekonomiska rapporterna inte såg några större märkbara resultat av arbetet. Det var först under slutet av året trenden bröts och utvecklingen vände. En utveckling som förresten bekräftas av de första rapporterna detta år. Kostnadsutvecklingstakten i verksamheten är nu mycket låg. Vi underskattade trögheten i att få igång omstruktureringsarbetet.

Samtliga förvaltningar utom Blekingesjukhuset uppvisade positiva resultat. Antalet anställda har i landstinget minskat med 161 st. Kostnaderna bedöms ha minskat under året med 77 miljoner kronor. På helårsbasis motsvarande 130 miljoner kronor. Nu är vi ungefär halvvägs. Arbetet går nu målmedvetet vidare under 2010 och 2011. Vi bedömer att den justerade planen följs och att den kommer att uppfyllas.

Av kanske ändå större betydelse för landstingets minusresultat är den dramatiska intäktskris som drabbat landstinget. Sverige befinner sig i en djup lågkonjunktur. Arbetslösheten är hög, vilket naturligtvis påverkar skatteintäkterna.
Jämfört med budget har landstinget under året tappat hela 89 miljoner kronor i skatteintäkter. Och budgeten var ingen hemmalagad glädjekalkyl utan grundade sig i sedvanlig ordning på SKL:s prognoser. Tappet i skatteintäkter är alltså större än underskottet. Det är inte rimligt att kompensera ett så stort bortfall på så kort tid med drastiska indragningar i verksamheten.

Låt mej också nämna att vi de senaste åren drabbats av ordentligt ökade avgifter i kostnadsutjämningssystemet. Under den senaste femårsperioden handlar det om ett bortfall på omkring 100 miljoner kronor. Utfallet beror i hög grad på skillnader mellan landstingen hur diagnoser ställs och rapporteras. Det är inte rimligt att det får sådana här konsekvenser. En översyn av systemet är aviserad. Vilket jag ser framemot."

Landstingets ekonomi på bättringsvägen

Efter dagens budgetberedning i arbetsutskottet har vi i den rödgröna majoriteten presenterat vårt budgetförslag. Inriktningen från fullmäktige i juni håller: Beslutat program för kostnadseffektivitet ska genomföras, inga ytterligare ramreduceringar för vården, ingen skattehöjning 2010, några begränsade avgiftshöjningar och ingen privatisering. Med detta som grund lägger vi en balanserad budget.
Och det ska inte förnekas att regeringens extrapengar 2010 hjälper till med detta. Värre blir det 2011 och 2012 när alliansens återigen minskar statsbidragen. Minus 40 resp. 90 mnkr visar budgetsaldot så här långt. Men vi ska väl ha en ny regering som prioriterar välfärd före skattesänkningar.

I vilket fall kan vi i den rödgröna majoriteten konstatera att vi är på rätt väg. De åtgärder som vi vidtagit för att åter ta kontroll över den eknomiska utvecklingen börjar ge resultat. Om än i något långsammare takt än vi planerat för. Vid årsskiftet kommer kostnadsnivån i landstinget att vara 130 mnkr lägre än ett år tidigare. Gott så, men ännu återstår mycket innan vi är i hamn. Det gäller att hålla i sparprogrammen både 2010 och 2011.

De ekonomiska effekterna märks först nu mot slutet av året, vilket innebär att bokslutet 2009 lär visa ett rejält underskott. Men vi börjar se resultaten och lägger en balanserad budget för 2010.

Nya pengar till kommuner och landsting

Regeringens besked idag innebär 49 nya miljoner 2010 till Landstinget Blekinge- Och det är naturligtvis riktigt välkommet. Utan att ha finräknat kan väl säga att det innebär att vår budgetstrategi inför 2010 håller. Nämligen, inga ytterligare neddragningar i verksanheten utöver de som redan beslutats. Och det är ju ett ordentligt paket som kommer att märkas i verksamheten. Någon inverkan på detta får näppeligen de nya pengarna.

Sedan är ju frågan vad som händer 2011 och framåt. Inte har skatteintäkterna vänt uppåt i någon större utsträckning då. Det visar ju alla prognoser. Kan det vara så att valåret 2010 spelar in i den moderatledda regeringens överväganden?

Kommer Borg att ändra sig?

Så kommenterade då finansminister Borg det ekonomiska läget i världen och riket. Slutsatserna av hans uttalande i rubrikerna idag är alltifrån nu vänder det till att han är mindre pessimistisk än i våras. Vad han säger är väl precis det som många analytiker sagt under sommaren. Oron och turbulensen på finansmarknaderna börjar lägga sig. Men vi har fortfarande en lång lågkonjunktur framför oss och arbetslösheten kommer att fortsatta stiga kanske under hela nästa år också.

Nu är det intressanta hur han tänker sig hantera denna situation. Om det ger han inga besked, vilket i och för sig inte är så konstigt. Nu väntar han väl till budgetproppen i september.
Det som behövs nu, och som efterfrågas också av alltfler borgerliga förträdare, är en traditionell konjunktupolitik med arbetslöshetsbekämpning och resurser till offentliga sektorn. Något som regeringen och finansministern ju hittills förkastat i ganska föraktfulla ordalag. Kommer han att ändra sig?

Pengar till kommunerna

Så börjar då sanningen om krisen i välfärdens finansiering och den bistra kommunala ekonomin att krypa allt närmare regeringens innersta kärna. Jag, och många andra, har ju ägnat många inlägg under våren till att försöka förklara nödvändigheten att regeringen överbrygga det drastiska skattebortfallet hos kommuner och lansting genom ökade statsbidrag. Annars hotas välfärdens kärna, som ju regeringen så vackert brukar tala om.

I söndags var det folkpartiledaren Jan Björklund som i sitt sommartal pratade om ökade anslag till kommunerna. Hur allvarligt menat det var återstår väl att se. Förbehållet var ju att detta var ett inspel i regeringens budgetförhandlingar och så skulle vi få se om det fanns några pengar över till kommunerna. Sannolikheten att finansminister Borg konstaterar att det inte finns några pengar är ju uppenbar. De 80 miljarder som skattesänkningarna kostat skulle kommit väl till pass.

Med hans och folkpartiets inställning lär det ju finnas en majoritet i riksdagen i höst för höjda anslag till kommunerna. Oppositionen lägger ju sådana förslag. Ska bli intressant att se hur folkpartiet motiverar att man avvisar dessa förslag.

Och så i DN idag ger ett antal kristdemokratiska KS-ordföranden regeringen hård kritik för deras bristande initiativ kring välfärdens finansiering. Här handlar det om borgerliga företrädare som har det yttersta ansvaret i sina kommuner och som i höst ska lägga budgetar i balans enligt kommunallagens krav. De ser naturligtvis samma besvärliga verklighet som socialdemokrater i samma roll.
Nu väntar vi på besked eller åtminstone ett utspel från moderaterna. För det är väl de som avgör hur det ska bli?

Politiska ledningens ställningstaganden inför budget 2010

Idag har vi haft ett långt möte med landstingstyrelsen. Som vanligt en blandning av stort och smått. Denna gång alltifrån budgetförutsättningar för 2010, som ju ser allt annat än ljusa ut, till tågstopp i Holmsjö. Dessutom tertialbokslut, redovisningar av hur arbetet för kostnadseffektivitet fortlöper i förvaltningarna mm. Finns mycket att fundera över kring detta som jag återkommer till.

Vid presskonferensen presenterade vi från den politiska majoriteten våra principiella ställningstaganden inför det fortsatta arbetet med budgeten. Jag lägger här ut hela pressmeddelandet och återkommer med kommentarer. Det är väl i och för sig ganska tydligt vad vi menar.

Pressmeddelande

"Vi upplever nu världsomfattande ekonomisk kris, en lågkonjunktur som blir allt djupare och en kraftigt stigande arbetslöshet. Detta påverkar möjligheterna att bedriva hälso- och sjukvård. Landstinget Blekinges ekonomi har påverkats dramatiskt.
Trots kraftiga kostnadsreduceringar för att komma i nivå med grannlandstingen, begränsning av löneökningsutrymmet och minskad kompensation för kostnadsökningar, pekar förutsättningarna inför resultatbudgeten 2010 på ett underskott som i dagsläget beräknas till 55 mkr.

Beslutade åtgärder för kostnadseffektivitet ska genomföras
Det redan beslutade programmet för kostnadseffektivitet, innehållande en minskning av kostnaderna under åren 2009-2010 med 280 miljoner kronor, ska genomföras fullt ut. Detta innebär att vi kommer ned till en jämförbar kostnadsnivå med våra grannlandsting

Måttligt underskott kan accepteras
Vi bedömer att det i dagsläget inte är möjligt att ytterligare minska förvaltningarnas budgetramar. Idag ser vi ännu inte effekterna fullt ut av de redan fattade besluten.
Vi menar också att det för tillfället inte är rimligt att höja landstingsskatten. Den moderatledda regeringen har sänkt den statliga skatten med 85 miljarder kr, istället för att värna om välfärdens kärna. Att i rådande ekonomiska läge kompensera detta genom kommun- och landstingsskattehöjningar skulle drabba framförallt låginkomsttagarna. Vårt krav på regeringen att ytterligare öka statsbidragen till hälso- och sjukvården för att överbrygga det kraftiga raset i skatteintäkterna kvarstår.
Därför är vi beredda att lägga en budget med ett måttligt underskott. Landstinget Blekinge har en stabil och solid ekonomi som klarar detta undantagsvis. På sikt är det naturligtvis omöjligt att kostnaderna överstiger intäkterna.

Avgifter prövas
Från en del håll, inte minst från landstingets verksamheter, har vi fått påpekat att de tycker att det är rimligt att i nuvarande ansträngda läge höja en del avgifter. Trots att vi har ett åtagande gentemot blekingarna att inte höja några avgifter under mandatperioden kommer vi därför under hösten att gå igenom och pröva förslagen till avgiftshöjningar. Situationen är så allvarlig att detta krävs. Dock kommer den fria barn- och ungdomssjukvården inte att avgiftsbeläggas.

Ingen konkurrensutsättning
Vi kommer inte heller att i nuläget pröva någon konkurrensutsättning av serviceverksamheterna. Den genomlysning och jämförelse som gjorts under våren visar att verksamheterna i stort sett klarar sig mycket väl i nyckeltalsjämförelserna. Att i ett läge när vi vänder och vrider på alla landstingets verksamheter genomföra ett fullskaleexperiment med konkurrensutsättning vore mycket oklokt och riskabelt.
För IT- verksamheten finns redan ett omfattande spar- och effektiviseringsprogram igång som måste få en chans att verka. För städverksamheten kommer ytterligare effektiviseringsåtgärder att vidtas. Uppmärksamheten kring vårdhygien gör också att vi bedömer att städverksamheten ska finnas nära knuten till vården. "

Landstingets förvaltningar och administration bantas

Idag presenterades utredningen om landstingets administration och förvaltningsorganisation. Det är alltså den beryktade konsultrapporten som nu är klar. Det kan konstateras att det är en klar och koncis rapport, med tydlig analys och tydliga förslag. Och dessutom snabbt jobbat. Trots all uppmärksamhet och ståhej om ersättning, upphandling eller ej mm är det uppenbarligen så att landstinget fått valuta för pengarna.

Förslagen går i korthet ut på att sjukhus,primärvård,psykiatri och tandvårdsförvaltningarna slås ihop till en hälso- och sjukvårdsförvaltning. Kvar blir stödverksamheterna i landstingsservice som renodlas till en resultatenhet. Landstingets kansli försvinner och ersätts med en liten ledningsstab med tydliga strategiska uppgifter.

Ett inriktningsbeslut ska fattas på landstingsstyrelsen den 1 juni och i landstingsfullmäktige den 14 juni. Då kommer också att fastläggas att i den nya förvaltningsorganisationen ska det finnas åtminstone 40 färre tjänster än i nuvarande administration. Det innebär en bantning på ungefär 15%. Ett ordentligt tag som är betydligt större än vad som tas bort i kärnverksamheterna. Och så ska det naturligtvis vara.

Väl fungerande rödgrönt samarbete

Arbetet med att anpassa landstingets ekonomi efter de bistra förutsättningar som jobbkrisen sätter oss i, framförallt genom kraftigt minskade skatteintäkter, fortsätter. Idag möts landstingets arbetsutskott.

Igår träffades gruppledningarna för socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet, dvs. landstingets politiska ledning, just för att diskutera avvägningarna i budgetarbetet och en del andra viktiga frågor. Som vanligt konstuktiva och givande diskussioner. Vi har haft ett organiserat samarbete sedan 1998 och det fördjupas nu mer och mer.

Det finns en stor beredskap och vilja att gemensamt ta sig an de svåra problem vi har framför oss. Vi har ju nu fått klart för oss att den moderatledda inte är beredda att satsa tillräckligt med pengar för att säkra välfärdens kärna. Precis tvärtemot vad Reinfeldt och co påstår när de framträder!
Nu handlar det för vår del om att säkerställa att de omstruktureringsbeslut som fattats genomförs på ett klokt sätt och ger de ekonomiska effekter de ska göra. Samtidigt som vi ska hantera ytterligare stora underskott som jobbkrisen och regeringen försätter oss i.

Ser att blivande oppositionsrådet Alexander Wendt (för så blir det väl?) i dagens Sydöstran säger att landstinget befinner si i ett "omvälvande, dynamiskt läge". Ja, så kan man kanske uttrycka det!

Beslut kring landstingets minskning av antalet anställda

Landstinget Blekinge har som ambition att inte behöva säga upp någon personal. Minskningen av antalet anställda ska ske genom att visstidsanställningar upphör och genom att tjänster inte återbesätts när någon slutar av annan anledning.
Detta var utgångspunkten när dokumentet "Strategier för kostnadseffektivitet" fastställdes i höstas. Och ambitionen gäller fortfarande, även om ekonomin genom minskade skatteintäkter drastiskt försämrats sedan dess. Regeringens totala ovilja att göra något åt hoten mot välfärdens kärna (vad det nu egentligen är?) och deras bristande insatser mot arbetslösheten riskerar naturligtvis att göra situationen än värre...

Idag har vi i landstingets personaldelegationen behandlad två ärenden som handlar om detta. Och dessa beslut togs i total politisk enighet över blockgränserna!
Dels har riktlinjer för hur denna omställning av personalstyrkan ska ske. Det handlar om hur vakanser ska anmälas till peronalsamordningsgruppen, hur erbjudande om omplaceing ska ske, om vilka utbildningsförmåner som kan erbjudas m.m.Personaldelegationen konstaterar också att nyanställningar kan ske endast i yttersta undantagsfall, dvs. om det handlar om en mycket speciell kompetens som inte finns inom landstinget.

Vi har också gett ett uppdrag till Blekingesjukhuset att till nästa sammanträde i juni redovisa hur många "arbetade timmar" personalbudgeten tillåter inom olika yrkeskategorier och hur många övertaliga medarbetare det innebär inom de olika kategorierna.

Dessa beslut innebär ju att vi ytterligare skärper tonen när det gäller nödvändigheten att minska antalet anställda och att arbetet med detta kommer igång. Det kommer att bli besvärligt på många håll. Men den ekonomiska situationen i landstinget och tillståndet i landet under regeringen Reinfeldt gör det nödvändigt. Vi ska igenom detta motlut och på andra sidan ser vi en en fortsatt trygg och bra sjukvård för alla blekingar!

Omfördelning mellan rika och fattiga kommuner

Så kom den nya prognosen för kommunerna och landstingens skatteintäkter. Som väntat var den ännu dystrare än den förra i februari. För Landstingets Blekinges del innebär det att vi jämfört med gällande budget (som fastställdes i november) tappar skatteintäkter med 125 miljoner kr 2009, 163 miljoner kr 2010 och 240 miljoner kronor 2011. Jämför detta med regeringens kompensation i vårpropostionen. 0 kr 2009, 35 miljoner kr 2010 och 25 miljoner kr 2011. Och så säger moderaterna att vi ska höja kommunalskatterna för att rädda välfärden, samtidigt som sänkt skatterna med 85 miljarder. Det handlar om en gigantiskt omfördelning mellan fattiga och rika kommuner!

Ris och lite ros åt regeringen

För lite och för sent. Så kan man väl bäst sammanfatta regeringens besked i DN 7 april om mer pengar till kommuner och landsting. Ingen förstärkning i år 2009. 7 miljarder i engångsbelopp 2010. 5 miljarder i höjda statsbidrag 2011 och 2012. Och är det en tillfällighet att det högsta beloppet läggs ut valåret?

För Landstinget Blekinges del innebär det ungefär 38 miljoner i engångsbelopp nästa år och ungefär 27 miljoner 2011 och 2012. Vilket innebär att vi om tre år fått en resursförstärkning på lite drygt 50 miljoner kr! Jämför det med att hittills i år har de beräknade skatteintäkterna minskat med drygt 100 miljoner kr! Och värre blir det väl.

Den moderatledda regeringen pratar om att undvika uppsägningar i vården och omsorgen för att ”slå vakt om välfärdens kärnverksamheter”. När de första ekonomiska månadsrapporterna nu börjar redovisas i kommuner och landsting visar de på stora underskott, framförallt beroende på skatteintäktsbortfall. Kärnverksamheterna är hotade redan nu, våren 2009. Många anställda riskerar att få lämna sina jobb i välfärdssektorn. Och då väljer regeringen att inte göra något i år, lite nästa år och ytterligare lite de kommande åren. Alltså för lite och för sent.

Däremot ska regeringen ha kredit för att de aviserar en översyn av lagstiftningen kring balanskravet. En förändring som innebär att ekonomiskt välskötta landsting, som Blekinge, skall få använda delar av de upparbetade överskotten i sämre tider som vi nu hamnat i (utan att för den skull vara ekonomiskt oansvariga) är välkommen. Landstinget Blekinge har ju efter Halland den starkaste soliditeten av samtliga landsting. Vi har ju också haft överskott flera år i rad. Pengar som vi med nuvarande regler inte kan använda för att överbrygga de besvärliga åren.

Det börjar bli tjatigt...

Det börjar bli tjatigt. Kraven på ökade ekonomiska resurser från regeringen till kommuner och landsting upprepas. Detta för att hindra att välfärdssektorn slås sönder och hindra att 10 000 tals anställda i vården och skola blir arbetslösa. Reinfeldt och Borg svarar nej.

Idag kommer Konjunkturinstitutet med nya prognoser som pekar på ytterligare drastiskt fall i tillväxten och därmed i skatteunderlagen. De instämmer också i kraven på mer pengar till kommunsektorn. SKL:s moderate ordförande Anders Knape upprepar kraven på regeringen. Men Reinfeldt och Borg svarar nej.

Det kan bara upprepas. Regeringen måste skjuta till mer pengar till välfärdssektorn. Om inte kan man bara konstatera att de medvetet bryter ned välfärdssektorn i vårt land.

Bloggar på detta tema: Anna Vikström, Jan Andersson, Monica Green, Fredrik Jansson, Peter Swedenmark

Media på detta tema: Dagens Nyheter,