Tack för det Anders Borg och regeringen!

12 miljarder kr mindre nästa år till kommuner och landsting. Det beskedet fick SKL:s ledning idag av finansminister Anders Borg.  I klartext innebär det alltså mindre pengar till vård, omsorg och skola från den regering som sänkt skatterna med 80 miljarder kr och dessutom pratar om ytterligare skattesänkningar.

För Landstinget Blekinges del innebär det ett tapp på 64 miljoner kronor nästa år. Det är ungefär hälften av den summa som Blekingesjukhuset ska sänka sina kostnader med i det program för kostnadseffektivitet som löper 2009 - 2011. Ska ytterligare lika mycket bort handlar det inte om effektiviseringar, då handlar det om rena nedskärningar!

Detta  besked kommer också precis som vi börjar förbereda budgetarbetet för 2011. Och när vi fått årsredovisningen för förra året som trots ett underskott visar att vi är på rätt väg. Kostnadsutvecklingen dämpas ordentligt. Och detta bekräftas av den första rapporten för innevarande år. Vi börjar se att det händer något. Och så detta besked. Tack för det Anders Borg!

Anders Borg räknar med att skatteintäkterna ska öka med lika mycket som han nu tar bort i statsbidrag. Kan så vara. Men vore det inte rimligt att välfärden fick ökade resurser när regeringen räknar med att den ekonomiska utvecklingen vänder?
Den moderatledda alliansregeringen och dera lokala företrädare har en hel del att förklara. Och det ska de få göra i valrörelsen.

Fler om detta: Martin Moberg, Peter Högberg

Nya pengar till kommuner och landsting

Regeringens besked idag innebär 49 nya miljoner 2010 till Landstinget Blekinge- Och det är naturligtvis riktigt välkommet. Utan att ha finräknat kan väl säga att det innebär att vår budgetstrategi inför 2010 håller. Nämligen, inga ytterligare neddragningar i verksanheten utöver de som redan beslutats. Och det är ju ett ordentligt paket som kommer att märkas i verksamheten. Någon inverkan på detta får näppeligen de nya pengarna.

Sedan är ju frågan vad som händer 2011 och framåt. Inte har skatteintäkterna vänt uppåt i någon större utsträckning då. Det visar ju alla prognoser. Kan det vara så att valåret 2010 spelar in i den moderatledda regeringens överväganden?

Ny skatteprognos

I fredags kom så den nya skatteutvecklingsprognosen från SKL. För Landstinget Blekinges del rör det sig 22 miljoner bättre för 2009 men 10 miljoner sämre för 2010. Då räknar vi ihop skatteintäkter och utjämningssystemen.
Bättre än befarat, men än faran inte över. Även om Anders Borg föröker anslå en positiv ton. Än har det inte vänt för välfärdssektorns finansiering. Fortfarande hotar stora underskott. Nu väntar vi på regeringens budgetförhandlingar. Vad blir det konkret av sommarutspelen om mer pengar till välfärden?

Pengar till kommunerna

Så börjar då sanningen om krisen i välfärdens finansiering och den bistra kommunala ekonomin att krypa allt närmare regeringens innersta kärna. Jag, och många andra, har ju ägnat många inlägg under våren till att försöka förklara nödvändigheten att regeringen överbrygga det drastiska skattebortfallet hos kommuner och lansting genom ökade statsbidrag. Annars hotas välfärdens kärna, som ju regeringen så vackert brukar tala om.

I söndags var det folkpartiledaren Jan Björklund som i sitt sommartal pratade om ökade anslag till kommunerna. Hur allvarligt menat det var återstår väl att se. Förbehållet var ju att detta var ett inspel i regeringens budgetförhandlingar och så skulle vi få se om det fanns några pengar över till kommunerna. Sannolikheten att finansminister Borg konstaterar att det inte finns några pengar är ju uppenbar. De 80 miljarder som skattesänkningarna kostat skulle kommit väl till pass.

Med hans och folkpartiets inställning lär det ju finnas en majoritet i riksdagen i höst för höjda anslag till kommunerna. Oppositionen lägger ju sådana förslag. Ska bli intressant att se hur folkpartiet motiverar att man avvisar dessa förslag.

Och så i DN idag ger ett antal kristdemokratiska KS-ordföranden regeringen hård kritik för deras bristande initiativ kring välfärdens finansiering. Här handlar det om borgerliga företrädare som har det yttersta ansvaret i sina kommuner och som i höst ska lägga budgetar i balans enligt kommunallagens krav. De ser naturligtvis samma besvärliga verklighet som socialdemokrater i samma roll.
Nu väntar vi på besked eller åtminstone ett utspel från moderaterna. För det är väl de som avgör hur det ska bli?

Bästa och sämsta kommunerna igen

Nu har jag sett och läst Fokus redovisning om bästa och sämsta kommunerna. Jag kommenterade ju förhandsartiklarna. Varför är det ingen som kopplar ihop sociala förutsättningar med resultatet av granskningen? Alltså en hederlig klassanalys.

Och Fokus själva gör det inte heller. Tvärtom konstaterar man att Danderyd trots låg lärartäthet och knappa resurser till skolan visar upp goda resultat av antal godkända elever m m. Jaha? Förvånande? Ytterligare ett steg i analysen hade väl inte skadat.

Kan bara konstatera att denna typ av rankinglistor bara redovisar (och kanske tyvärr befäster) de sociala och sociogeografiska skillnader vi har i vårt land. Och som förstärks, ivrigt påhejade av nuvarande regerings politik.

Bästa och sämsta kommunerna

I morgon publicerar Fokus sin årliga ranking av bästa och sämsta kommunen att bo i, meddelar Svenska Dagbladet. Även BLT tar nu upp ämnet på sin hemsida. Fokus egen hemsida kommer jag inte in på idag.

Fem i topp är: Danderyd, Vellinge, Täby, Lidingö, Lomma. Någon som är förvånad? Kan det har något samband med klass och social skiktning? Det som förvånar är väl att det passerar i Svenska Dagbladet utan djupare analys. Eller det kanske inte är konstigt. Får väl se i morgon hur Fokus presenterar undersökningen.

Omfördelning mellan rika och fattiga kommuner

Så kom den nya prognosen för kommunerna och landstingens skatteintäkter. Som väntat var den ännu dystrare än den förra i februari. För Landstingets Blekinges del innebär det att vi jämfört med gällande budget (som fastställdes i november) tappar skatteintäkter med 125 miljoner kr 2009, 163 miljoner kr 2010 och 240 miljoner kronor 2011. Jämför detta med regeringens kompensation i vårpropostionen. 0 kr 2009, 35 miljoner kr 2010 och 25 miljoner kr 2011. Och så säger moderaterna att vi ska höja kommunalskatterna för att rädda välfärden, samtidigt som sänkt skatterna med 85 miljarder. Det handlar om en gigantiskt omfördelning mellan fattiga och rika kommuner!

Ris och lite ros åt regeringen

För lite och för sent. Så kan man väl bäst sammanfatta regeringens besked i DN 7 april om mer pengar till kommuner och landsting. Ingen förstärkning i år 2009. 7 miljarder i engångsbelopp 2010. 5 miljarder i höjda statsbidrag 2011 och 2012. Och är det en tillfällighet att det högsta beloppet läggs ut valåret?

För Landstinget Blekinges del innebär det ungefär 38 miljoner i engångsbelopp nästa år och ungefär 27 miljoner 2011 och 2012. Vilket innebär att vi om tre år fått en resursförstärkning på lite drygt 50 miljoner kr! Jämför det med att hittills i år har de beräknade skatteintäkterna minskat med drygt 100 miljoner kr! Och värre blir det väl.

Den moderatledda regeringen pratar om att undvika uppsägningar i vården och omsorgen för att ”slå vakt om välfärdens kärnverksamheter”. När de första ekonomiska månadsrapporterna nu börjar redovisas i kommuner och landsting visar de på stora underskott, framförallt beroende på skatteintäktsbortfall. Kärnverksamheterna är hotade redan nu, våren 2009. Många anställda riskerar att få lämna sina jobb i välfärdssektorn. Och då väljer regeringen att inte göra något i år, lite nästa år och ytterligare lite de kommande åren. Alltså för lite och för sent.

Däremot ska regeringen ha kredit för att de aviserar en översyn av lagstiftningen kring balanskravet. En förändring som innebär att ekonomiskt välskötta landsting, som Blekinge, skall få använda delar av de upparbetade överskotten i sämre tider som vi nu hamnat i (utan att för den skull vara ekonomiskt oansvariga) är välkommen. Landstinget Blekinge har ju efter Halland den starkaste soliditeten av samtliga landsting. Vi har ju också haft överskott flera år i rad. Pengar som vi med nuvarande regler inte kan använda för att överbrygga de besvärliga åren.

Den sanne marknadsliberalen

Ett citat ur dagens BLT (21/3 09): "... regeringens huvudansvar är att ha statsfinanserna under kontroll. Sen må bilindustrin eller kommunerna, eller vad det nu kan vara för särintressen som hamnar i knipa, vädja aldrig så mycket."

Det blir värre och värre. Nu är kommunerna med ansvar för kärnan i välfärden (det är ju så Reinfeldt säger) ett särintresse! Ja, nu är det inte Reinfeldt som är citerad. Han nöjer sig ju med att kalla SKL, kommunernas och landstingens organisation, för ett särintresse (åtminstone så här långt!).

Citatet kommer ur BLT:s ledare. Gamle chefredaktören Lennart Hjelmstedt gör ett gästspel på ledarsidan. Och man kan kosta på sig ett igenkännadets leende. Han är fortfarande den sanne marknadsliberalen, även i dessa tider när marknadens tillkortakommanden blir allt fler och tydligare. Svart är svart och vitt är vitt.

Ska vi varsla nu,Reinfeldt!

"Varslen och uppsägningarna kommer i den privata sektorn." Kommuner och landsting får klara sig själva. Det är Fredrik Reinfeldts budskap i Aktuellt i kväll.

Den tveksamhet till mer resurser till välfärden i kommuner och landsting som anades från hans sida i debatten mot Mona Sahlin tidigare ikväll förtydligar och förstärker han nu. "Kommunalt självstyre ska gälla även i svåra tider." "Kommuner och landsting ska se till att man verkligen koncentrerar sig på kärnverksamheten", säger han, samtidigt som SKL med den moderate ordföranden i spetsen varnar för att 15 000 jobb i välfärdssektorn är på väg att försvinna.

Hos oss i Landstinget Blekinge är 400 jobb på väg att försvinna. Vi planerar för en en kompetens- och utvecklingssatsning för att överbrygga de närmaste svåra åren och minska risken för arbetslöshet. Vi har vädjat till regeringen om ytterligare resurser som en liten hjälp. Genom detta skulle vi kunna undvika varsel och uppsägningar.
Slutsatsen av Reinfeldts resonemang blir ju att vi även i offentlig sektor ska varsla och avskeda medarbetare, öka arbetslösheten och spä på lågkonjunkturen. Och till det kommer konsekvenserna för verksamheten, för vården och skolan. Obegripligt!