Resenären eller marknaden i centrum?

Sitter på Öresundståget på väg hem från Malmö. Där har jag under dagen varit med på SKL:s konferens kring Ulf Lundins utredning om en ny kollektivtrafiklag. Eller som det egentligen handlar om, en total avreglering av hela kollektivtrafiken. Direktiven från regeringen när utredningen tillsattes var ju också tydliga att det var avreglering och konkurrensutsättning som skulle föreslås. Och det är ju det som är regeringens huvudlinje.

I korthet blir det ju så att trafikföretag ska kunna välja de linjer och turer som är lönsamma och köra dessa. Övrigt får samhället betala, utan att kunna använda inkomsterna från de lönsamma för att jämna ut kostnaderna något. Och det innebär rimligtvis ökade kostnader om samma ambitionsnivå ska hållas.

Kritiken från deltagarna på konferensen var massiv. Visst finns det mycket att göra för att förbättra kollektivtrafiken. Att verkligen sätta resenären i centrum. Det handlar om gemensamma biljett och bokningssystem, linjer och tidtabeller som passar m.m. Och visst innehåller Lundins utredning mycket kring detta.
Men hans förslag sätter ju inte resenären i centrum, utan istället trafikföretagen och marknaden. Precis tvärtemot vad som sägs.

Remissvaren kommer säkert att vara negativa, men kommer regeringen att genomföra detta ändå?

Den sanne marknadsliberalen

Ett citat ur dagens BLT (21/3 09): "... regeringens huvudansvar är att ha statsfinanserna under kontroll. Sen må bilindustrin eller kommunerna, eller vad det nu kan vara för särintressen som hamnar i knipa, vädja aldrig så mycket."

Det blir värre och värre. Nu är kommunerna med ansvar för kärnan i välfärden (det är ju så Reinfeldt säger) ett särintresse! Ja, nu är det inte Reinfeldt som är citerad. Han nöjer sig ju med att kalla SKL, kommunernas och landstingens organisation, för ett särintresse (åtminstone så här långt!).

Citatet kommer ur BLT:s ledare. Gamle chefredaktören Lennart Hjelmstedt gör ett gästspel på ledarsidan. Och man kan kosta på sig ett igenkännadets leende. Han är fortfarande den sanne marknadsliberalen, även i dessa tider när marknadens tillkortakommanden blir allt fler och tydligare. Svart är svart och vitt är vitt.