Sämre förutsättningar 2012. Då väljer regeringen ytterligare privatisering.

Så fick vi det återigen bekräftat. Reinfeldt och hans regering vill inte investera i hälso- och sjukvården. Inte ens den chockvåg som nu rullar över sjukvårdssverige, efter dramatiskt försämrade skatteprognoser och förmodade fördyringar när det gäller pensionsåtagandet, får regeringen Reinfeldt att byta fot och inriktning. Deras skattesänkarpolitik fortsätter även nästa år, den här gången väljer regeringen som bekant halverad restaurangmoms.


En allt äldre befolkning, fler människor med en mer komplicerad sjukdomsbild, många unga med en oroväckande psykisk ohälsa. En medicinteknisk utveckling som innebär nya möjligheter, läkemedel som kan öka livskvaliten. Listan är lång på vad hälso- och sjukvården skulle vilja göra, för att den skulle kunna göra det. Om vi haft en regering som tagit sitt nationella ansvar för att öka förutsättningarna för en likvärdig och rättvis hälso- och sjukvård.

Regeringen Reinfeldts sjukvårdspolitik handlar istället om att bädda för ytterligare privatiseringar.

Trots hård kritik väljer regeringen att redan nästa år öppna för ett vårdval även inom specialistvården, liknande det som primärvården genom en lagstiftning tvingades införa i april 2010, och som blev det så kallade Hälsovalet.

Våra erfarenheter efter drygt ett år med Hälsoval inom primärvården är inte odelat positiva, tvärtom. Inte heller verksamheten uppskattar de konsekvenser som blivit. Däremot är det dessvärre inte alltid lika tydligt för all personal i verksamheten, till vem de borde rikta sina protester. Att t ex arbetsförutsättningar förändras inom primärvården beror till stor del på lagstiftningen.

Nu står alltså slutenvården på tur. Ett särskilt stimulansbidrag ska få landstingen att ta in privata alternativ. Och skulle vi inte erbjuda ett utökat vårdval även här, överväger regeringen att lagstifta. I praktiken innebär detta att specialister lämnar akutsjukhusen för privata vårdföretag och när även patientunderlaget förändras försämras sjukhusens möjligheter att klara större operationer eller behandlingar av svåra sjukdomar. Detta menar regeringen ska öka tillgängligheten??

Avslutningsvis några ord angående den reaktion som kommit från framförallt moderaterna i landstinget Blekinge, efter att jag initierat ett resonemang om landstingsskatten.

Samtidigt som regeringen Reinfeldt redan sänkt skatterna med 80 miljarder kronor, och tagit från välfärden och gett till privat konsumtion, kommer vi enligt den senaste skatteprognosen att få ytterligare minskade intäkter på runt 40 miljoner kronor. På grund av den allmänna finansoron väntas dessutom ökade kostnader för pensionsåtagandet, motsvarande ungefär lika mycket.

Förutsättningarna är alltså ytterst bekymmersamma inför 2012, och inte bara i Blekinge. Flera landsting överväger att höja landstingsskatten. Regeringen borde öka statsbidragen till sjukvården i detta läge. Om inte, måste vi överväga en skattehöjning även i vårt landsting.

Om någon vecka är det skarpt läge även i vårt landsting, då börjar den politiska beredningen av budget 2012. Senast då måste oppositionen gå från ord till handling, det räcker inte att bara vara emot en skattehöjning. Alternativet till uteblivna intäkter är ytterligare kraftiga nedskärningar i blekinges hälso- och sjukvård.

Och det vet oppositionen, även om det inte låter så i debatten.
 
(Även publicerat som aktuell information nr 5 från socialdemokratiska landstingsgruppen)

Moderat- Wendt tar hjälp av revisorerna?

Till min förvåning ser jag i dagens tidningar att moderate oppositionslandstingsrådet Alexander Wendt begär att revisorerna ska utreda om Blekinges sjukvård är dyrare än exempelvis Kronoberg. Och jag anar varför.

Jag har inför kommande budgetberedning tydligt klargjort (både inför landstingstyrelsen och revisorerna i början av veckan) att den ska utgå från den sjukvårdsverksamhet, kostnader och intäkter landstinget har idag. Inte några andra mer eller mindre fiktiva beräkningar.

Med sämre utveckling av skatteintäkterna och inga insatser från regeringen i den nu lagda statsbudgeten innebär det ett mycket besvärligt budgetarbete landstinget. Det kommer att bli mycket hårda prioriteringsdiskussioner. Det blir fortsatta besparingar även nästa år. Men som det ser ut nu kommer det inte att räcka. I slutändan blir det med all sannolikhet ett val mellan kraftiga nedskärningar som kommer att påverka vården drastiskt eller en intäktsökning/skattehöjning.

Och det är väl denna debatt Wendt och moderaterna vill undvika. Att tala om vad dom vill ta bort för att klara en budget i balans. Och då vill han att revisorerna ska ge sig in i en politisk prioriteringsdiskussion! Skrev han inte någonting om politiskt ledarskap
häromsistens?

Skulle förvåna mej storligen om revisorerna lägger skattepengar på att starta en utredning (som dessutom är en politisk uppgift) att rädda moderaterna ur en politisk knipa.

Positiva tecken

Idag skickar vi ut ett infobrev till socialdemokraternas medlemmar i Blekinge. Återger texten här:

Positiva tecken i Landstinget Blekinge - men oro i hela sjukvårdssverige inför 2012.

I dessa dagar gör våra ekonomer en fördjupad analys av första halvårets hälso- och sjukvårdsverksamhet. Om ytterligare någon vecka får vi politiker mer exakta underlag om den sjukvård som producerats och hur de olika verksamheternas ekonomi utvecklas.

De signaler vi hittills fått tyder på att åtgärderna för att sänka kostnaderna börjar ge effekt. Vi ser tecken på ett trendbrott. Men ännu måste vi vara försiktiga och trycka stenhårt på att det åtgärdspaket som alla politiska partier i full enighet beslutade om tidigare i år måste genomföras. De konkreta åtgärderna i detta motsvarar 50 miljoner kronor. Dessa tillsammans med ytterligare några åtgärder som landstingsdirektören presenterade för landstingsstyrelsen i veckan är förutsättningen för att Landstinget Blekinge ska nå ett planerat nollresultat för 2011.

Landstingsdirektören Peter Lilja har också, efter beslut i Landstingsstyrelsen i måndags, i uppdrag att tillsammans med verksamhetsansvariga ”lägga i nästa växel”. Beslujtet innebär bland annat att analysera orsakerna bakom fortsatt höga läkemedelskostnader, och att i övrigt vidta åtgärder för att begränsa kostnadsutvecklingen och sänka kostnadsnivån..

Ett annat tydligt tecken på att vi tar rätt beslut, är bland andra personalens positiva gensvar på den nya organisationen. Det märktes inte minst den här veckan när vi kunde utse två av de fem förvaltningschefer som ska ingå.

I oktober tillträder de formellt; Bengt Wittesjö, ny förvaltninngschef för hela Blekingesjukhuset, och Anders Rehnholm, som blir förvaltningschef för primärvården. Båda två har en bakgrund som specialistläkare, Wittesjö inom infektion och Rehnholm inom allmänmedicin. Nu senast har de, i nära samarbete, varit chefsläkare med medicinsk ansvar för patientsäkerhet, på Blekingesjukhuset respektive i primärvården.

Det gladde mig också som landstingsråd att Bengt Wittesjö underströk vikten av att alla ute i verksamheterna ska veta vilka åtgärder som måste till, och att Anders Rehnholm uttalade ett tydliga fokus på att stärka den offentligt drivna primärvården.

Högst oroande är däremot den senaste skatteprognosen. Enligt den minskar de beräknade skatteintäkterna 2012 med drygt 40 miljoner kronor. Till det kommer att pensionsåtagandet förmodligen måste räknas upp.

Detta beror på den samhällsekonomisk oron och sänder chockvågor över hela sjukvårdssverige. Nu kommer prognoser om underskott i allt fler landsting och sparpaketen börjar läggas. Vi är inte ensamma om ekonomiska problem i Blekinge. Även om det låter så i debatten allt som oftast…

Det här försvårar ytterligare arbetet med att slutföra budgeten inför 2012. Ett första krav måste vara att regeringen ska skjuta till extra pengar till vård och omsorg för att upprätthålla verksamhet och sysselsättning. Ett krav som dessutom delas av en hel del samhällsekonomer som hörts i debatten. De menar att det måste till stimulanser i denna ekonomiska situattion..

I vilket fall måste vi hantera också inkomstsidan. Vi lär får återkomma i frågan.

Nya chefer utsedda

Vid gårdagens landstingsstyrelsessammanträde utsåg vi de nya förvaltningscheferna för sjukhusförvaltningen  respektive primärvårdsförvaltningen (dvs. de landstingsdrivna vårdcentralerna).
Med glädje kunde jag vid en presskonferens presentera de två cheferna, Bengt Wittesjö, sjukhuset och Anders Rehnholm, primärvården. De är nu chefläkare inom sina respektive områden och har lång läkar- och chefserfarenhet inom Landstinget Blekinge. Jag är övertygad att de kommer att bli framgångsrika ledare inom sina områden. De tillträder den 1 oktober när vi skrotar divisonsorganisationen och återgår till förvaltningarna.

Länk till Landstingets hemsida.

Nej till höjt högkostnadsskydd

Idag har vi på ett extrainsatt AU i landstinget svarat på regeringens remiss om höjt högkostnadsskydd. Vi säger nej till höjningen, medam moderaterna vill höja, dock inte så kraftigt som deras partivänner i regeringen. Anmärkningsvärt är att remissen kommer i månadsskiftet juni/juli med svar senast 8 augusti. Kort tid och mitt i semesterperioden. Därav det extra sammanträdet.

I ett pressmeddelande beskriver vi vårt ställningstagande:

"Landstinget Blekinge sällar sig nu till kritikerna mot förslaget om kraftigt höjda högkostnadsskydd för sjukvårdsbesök och läkemedel. Högkostnadsskyddet berör särskilt de mest sjuka som besöker sjukvården ofta och är beroende av många mediciner.

- Förslaget om höjda gränser inom högkostnadsskydden innebär att människor som redan idag har svårt att få den dagliga ekonomin att gå ihop, riskerar att få ytterligare försämringar, säger Kalle Sandström, landstingsråd (S).

- Det är anmärkningsvärt att Socialdepartementet inte gjort någon som helst konsekvens- eller fördelningspolitisk analys kring vilka långsiktiga effekter förändringarna får, för både enskilda individer och landstingens och kommunernas budgetar.

Enligt förslaget ska högkostnadsskyddet för sjukvårdsbesök höjas från nuvarande 900 kronor till 1 100 kronor, medan det så kallade avtrappningssystemet för frikort för läkemedel inträder när patienten betalt 2 200 kronor, att jämföra med nuvarande gräns på 1 800 kronor. Samtliga förändringarna föreslås gälla från 1 januari nästa år.

Förslaget, vars remisstid för övrigt varit mycket kort och dessutom förlagts till juli månad, behandlades idag på ett extrainsatt möte med Landstingsstyrelsens arbetsutskott. Moderaterna valde att lämna ett eget förslag till beslut, där de delvis tillstyrker en höjning enligt Socialdepartementets förslag."

Temakväll "Hur mår landstinget?"

Den 16 mars bjuder partidistriktet in alla länets medlemmar till en temakväll om hälso- och sjukvården i Blekinge: "Hur mår landstinget?". Då ska vi gå igenom och diskutera vad som egentligen döljer sig bakom alla svarta rubriker och turbulens som varit kring landstinget de senaste veckorna.
Jag ser fram emot en intressant kväll. Säkert (jag vet att det är så) finns det många frågor bland partivännerna om vad som händer.

Att intresset är stort för sjukvården och landstinget vet vi ju sedan tidigare. Och det är alltid lika nyttigt och spännande att få berätta och förklara om vår politik och verksamhet. Förutom ovanstående temakväll ska jag denna vecka medverka på kommunalpensionärernas möte och nästa vecka blir det bl a Rotary i Karlskrona!

Ambulansutredningen presenterad

I eftermiddag har landstingets ambulansutredning presenterats för landsingsstyrelsens arbetsutskott och hälso- och sjukvårdsberedningen av utredaren Jan Bejrum. Nu  på eftermiddagen presenteras den också för pressen. Se pressmeddelandet här.

Den kommer säkert att väcka mycket diskussion. Själv har jag också en hel del funderingar kring många av förslagen. Till det återkommer vi när vi fattar beslut kring ambulansverksamheten i december. Nu ska vi i lugn och ro (även om vi bara har två månader på oss) diskutera och analysera de olika förslagen och sedan komma fram till ett, förhoppningsvis, brett förankrat beslut.

Så här långt vill jag som ett inlägg i diskussionen bara citera punkt nummer sju i det 10- punktsprogram vi gick till val på:

"7. Ambulanser som är tillgängliga dygnet runt ska finnas i samtliga kommuner."

Sedan har jag också tidigare sagt att vi måste göra något åt de icke akuta sjuktransporter som idag inkräktar på akutambulanserna. Till resten återkommer vi.

Det blev strid om Tullgårdens vårdcentral

Idag har vi på Landstingsstyrelsens sammanträde gett klartecken tiull bygget av nya Tullgårdens vårdcentral. Miljöpartiets Claes Jansson sammanfattde det kärnfullt i sitt korta inlägg: "Äntligen!". det har ju diskuterats ett bygge i decennier och lagts fram förslag som inte förverkligats. Arbetsmiljöinspektionen dömde ut de gamla och man fick akut flytta till provisoriska lokaler efter att avloppssystemet havererat. Det är med stolthet vi nu ska genomföra projektet.

Nu blev det votering där vi rödgröna stod för förslaget medan alliansen röstade för avslag. Alliansens avslag (från början återemissyrkande) grundade sig på åsikten att de inte hade tillräckligt beslutsunderlag.
Den långa debatten avslöjade dock en stor tveksamhet från deras sida att medverka till att ge en offentlig vårdcentral goda möjligheter att konkurrera i hälsovalssystemet. Att vi som landstingsstyrelse utgör koncernsstyrelse för de offentligt drivna vårdcentraler är vi all överens om i diskussionen. Men när det kommer till kritan och är dags för skarpa beslut riskkerar det att bli mest läpparnas bekännelse från alliansens sida.

Fortsättning följer nu på landstingsfullmäktige. Då får möjlighet att föra denna diskussion i offentlighetens ljus. Ska bli spännande.

Pressmeddelande från landstingsstyrelsens sammanträde.
Tidigare blogg om Tullgårdens vårdcentral.

Fortsatt rödgrön majoritet

Så börjar vardagen återvända efter en intensiv valrörelse. Så intensiv att det blivit si och så med bloggandet. Jag har ägnat mej mer åt direkta väljarkontakter än nätet.

Valnatten blev en rysare. Inte förrän de absolut sista valdistrikten räkandes stod det klart att den rödgröna majoriteten kan fortsätta och det nya sjukvårdspartiet inte kommer in i fullmäktige. Än är ju inte onsdagsräkningen klar, men jag bedömer inte att det sker någon förändring.

Vi rödgröna har nu 24 mandat, alliansen 18 och sverigedemokraterna 5. Sverigedemokraternas framgång är ju förskräcklig, men har ju ingenting med sjukvårdspolitik att göra. Vi har fått väljarnas mandat att driva en politik för en rättvis och trygg sjukvård i hela Blekinge. Nu börjar det arbetet, i eftermiddag har vi gruppstyrelse.

Rättvis vård - vårt budskap i TV

Vi ska he en trygg och rättvis vård i hela Blekinge. Behovet av vård, inte förmågan att betala ska styra. Moderaterna driver att sjukhuset i Karlshamn ska privatiseras. Det säger vi definitivt nej till.

Se vårt TV budskap här.

Ny vårdcentral på Tullgården

I går kunde jag ge beskedet att en ny vårdcentral ska byggas på Tullgården i Karlskrona och också presentera skisser på hur det kommer att se ut. På tomten har ju tidigare legat en vårdcentral som lämnades 2008. Nu finns man i provisoriska lokaler på sjukhusområdet.

Glädjande att man gått starka ur konkurrensen i samband med införandet av hälsovalet och nu verkligen tror på framtiden. Detta kommer att bli riktigt bra invigning om två år.

Länk till Sydöstran .

Nu rullar valrörelsen

Lördagmorgon. Nu rullar valrörelsen. Ska strax till Karlskrona för lokal presskonferens och valstugeinvigning. Veckan som gick innehöll två presskonferenser, dels om vårt sjukvårdsmanifest för Blekinge (bra genomslag!) och landstingets månadsrapport, torgaktiviteter i Kalskrona och Karlsham, arbetsplatsbesök, dörrknackning, möte med fackliga representanter, medverkan på  PRO:s ordförandekonferens m m. Och så i fredags eftemiddag inspelning av TV-debatt. Vi var fyra deltagare i sjukvårdsdelen som hade knappt tio minuter att dela på. Vi får se resultatet i Svt på tisdag 18.15.

En tydlig känsla. Vår sjukvårdspolitik bär. Väljarna tycker att vård ska ges efter behov, inte efter hur mycket man kan betala. Man tycker att sjukvårdens pengar ska användas till vård och inte till vinstutdelningar i privata bolag. Alltså nej till privatisering av Karlshamns lasarett. Man tycker att vi ska ha en trygg och rättvis vård i hela Blekinge. Precis som vi socialdemokrater.

Falska rykten som sprids

Vi socialdemokratiska landstingspolitiker har ju länge fått kämpa mot påståenden att akutmottagningen i Karlshamn ska stängas. Trots att vi är tydliga med att så inte ska ske och trots att det inte finns någotsomhelst beslut i den riktningen har uppfattningarna levt kvar. Emmellanåt har man bara skakt på huvudet.

Nu sprids det tydligen rykten som säger att den t o m är stängd! Och som fått till följd att en del patienter sökt vård på andra håll. Detta har t o m föranlett avdelningschefen på akutmottagningen att i ett pressmeddelande tala om hur det verkligen ligger till. Se BLT, Radio Blekinge.
Och det är ju bra. Biter kanske bättre än när vi politiker försöker säga samma sak.

Ryktena skadar ju verksamheten. Är ryktena medvetet skapade och spridda, så är det ju riktigt allvarligt. Och dem som gjort det bör ju ta sig en allvarlig funderare. Man kan väl nästan tala om sabotage,

Trygg och rättvis vård i hela Blekinge

Nu har vi haft presskonferens och presenterat vår sjukvårdspolitik för kommande mandatperiod och som vi går till val på. Vårt program sammanfattas i tio punkter. Jag kommer efterhand att återkomma till och utveckla punkterna:

1. Sjukvården ska vara rättvis. Vård ska ges efter behov, inte efter hur mycket man kan betala. Vi säger nej till gräddfiler. Vi inför också ett medicinskt jämställdhetsråd.

2. Istället för att genomföra stora skattesänkningar vill vi investera i sjukvården för att öka kvalitén och förbättra tillgängligheten. Det rödgröna regeringsalternativets besked innebär ytterligare 35 miljoner mer för sjukvården i Blekinge redan nästa år.

3. Vi tycker att sjukvårdens resurser ska användas till vård, inte till vinster i privata bolag. Varken sjukhuset i Karlshamn eller kök och städning ska privatiseras.

4. Sjukvården för äldre ska utvecklas. Äldre människor ska känna sig trygga och få ett bättre omhändertagande. Därför inför vi äldreläkare och särskilda vårdplatser för äldre på våra två sjukhus.

5. Sjukvården för barn och ungdomar ska vara avgiftsfri även i fortsättningen.

6. Alla människor ska känna sig trygga med sjukvården i Blekinge. En god sjukvård ska finnas i hela Blekinge med akutmottagningar som är öppna dygnet runt i såväl Karlskrona som i Karlshamn.

7. Ambulanser som är tillgängliga dygnet runt ska finnas i samtliga kommuner.

8. Vi vill medverka till ett friskare Blekinge och investera i folkhälsa. Det är aldrig för sent att förbättra sin livsstil. Målet är att blekingarna ska vara friskast i Sverige

9. Alla anställda i landstinget ska ha heltidsanställningar och sedan få den sysselsättningsgrad man själv önskar.

10. Läkare och sjukvårdspersonal ska ägna mer tid åt patienter, mindre åt pappersarbete. Ett första mål är att höja andelen direkta patientkontakter från en tredjedel till hälften av arbetstiden.

Rödgrön sjukvård

I helgen presenterade de rödgröna partiledarna den gemensamma vårdpolitiken. En alldeles utmärkt inriktning, som bygger på allas rätt till vård efter behov, inte efter hur mycket man betala. Det är så bra så jag lägger ut hela dokumentet här.

"Svenska folket står vid skiljevägen. Ska vi fortsätta med nya stora skattesänkningar eller investera i vården? Under det senaste året har skattesänkningarna lett till att antalet anställda i skola, sjukvård och omsorg minskat med 24 000 personer. Vi rödgröna kommer att satsa minst 12 miljarder kronor mer än regeringen till välfärden för att behålla personal och anställa fler så att kvaliteten höjas. Därutöver föreslår vi nu en särskild riktad satsning på en miljard kronor till sjukvården 2011 för att människor ska kunna få vård när de behöver. Det gör vi i stället för att sänka skatterna. Miljarden gör dessa förbättringar av sjukvården möjliga:


Patientkontrakt från kontakt till genomförd behandling.

Regeringen har misslyckats med att korta vårdköerna. Vi behöver därför förändra politiken för tillgänglighet. Kömiljarden ska vidareutvecklas för att användas till att korta vårdens verkliga köer. Vi föreslår ett patientkontrakt som omfattar hela kedjan från kontakt till genomförd behandling. Kontraktet är en vårdgaranti som för patienten säkrar en kort sammanlagd tid för undersökning och behandling.

Hemläkarbilar – sjukvården kommer hem till patienter som behöver.

För barnfamiljer och äldre kan det i många lägen vara bättre att få besök av en hemläkarbil än att ta sig till akuten och vänta länge bland andra sjuka. Äldre som inte klarar att ta sig till vården hänvisas till ambulans och akutmottagningar enbart på grund av svårigheten att själv förflytta sig till vården. Det är också en effektivisering av akutsjukvården om patienter med lättare sjukdomar inte förlänger köerna på akutmottagningarna.

Tillgång till akutsjukvård.

Många människor med lättare sjukdomar söker sig till akutmottagningarna. Där får de vänta länge och fyller väntrummen. Närakuter med tillgång till röntgen och specialistvård och liknande lösningar kan avlasta de stora sjukhusen och ge bättre tillgänglighet för patienter med lättare men akuta besvär. På vissa orter är fler vårdcentraler som är öppna kvällar och helger ett alternativ.

Bygg ut läkarutbildningen, i ett första steg med 50 platser.

I många delar av Sverige är det brist på allmänläkare inom primärvården. Brist på läkare ger sämre och dyrare sjukvård med ökade väntetider. Vi vill lösa bristen genom att bygga ut läkarutbildningen och verka för fler ST-tjänster

Vård efter behov – inte efter inkomst.

Behoven ska styra vården. Nu är det tillåtet att köpa sig förbi kön i vår gemensamt finansierade sjukvård. Den som har råd får köpa vård av bättre kvalitet. Det vill vi ändra. Försäkringspatienter ska inte få gå före vårdkön.

Medborgarna ska välja – inte vårdföretagen.

De borgerliga tillåter vårdföretag att etablera sig där det är mest lönsamt i stället för där behoven finns. När marknaden styr blir vården ojämlik. Vi föreslår i stället en ny lag om medborgarnas valfrihet i vård och omsorg utformas.

Ingen utförsäljning av universitets- och regionsjukhus.

De borgerliga tillåter att våra viktigaste sjukhus privatiseras eller styckas. Men de är navet i svensk sjukvård med den mest avancerade vården och ansvar för forskning och utbildning. De ska inte säljas ut.

Bättre vård till de mest sjuka.

Många svårt sjuka, till exempel äldre slussas fram och tillbaka mellan kommun och landsting. Vi vill därför samla huvudmannaskapet för både hemsjukvård och äldreomsorg hos kommunen. Multisjuka äldre ska få en personlig läkare med helhetsansvar. Den personliga läkaren ska även göra regelbundna läkemedelsgenomgångar för att förhindra felmedicinering"

Valupptakt i Karlskrona

I lördags eftermiddag hade Socialdemokraterna i Karlskrona valupptakt i den nyupprustade Wämöparken. Samtidigt och i anslutning till loppmarknaden som arrangeras där på sommarlördagen. Det var mycket folk i rörelse i det soliga och heta sensommar vädret. Valupptakten blev på detta sätt en bra publik aktivitet och många fick ta del av vårt budskap.

Den rättframme och begåvade sångaren och låtskrivaren Kim Stranne medverkade. Riktigt bra. Men kanske var publiken på de främsta bänkarna något för gamla för att stämningen skulle bli riktigt på topp.
Riksdagsledamoten Kerstin Haglö talade om valets huvudfrågor, oppositionsrådet (kommunstyrelseordförandekandidaten) Christina Mattisson talade om vårt lokala program och jag talade om sjukvårdsfrågorna.

Vår sjukvårdspolitik möter respons. Väljarna vill inte ha en vård där plånboken inte behoven styr. De vill inte att den som kan betala för sig ska få gå före och kanske få bättre vård. I morgon presenterar vi vår sjukvårdspolitik för Blekinge. Ett klart och tydligt program som säkert kommer att uppskattas.

Valrörelsen går vidare

Nu drar valrörelsen igång på allvar. I heklgen kommer valtavlorna upp. En omodern insats tycker många. "De blir ju ändå bara sönderslagna", heter det. Men jag är övertygad att valaffischeringen fyller en viktig roll i valrörelsen. Det är en tydlig signal att valet närmar sig. Inte minst vikyigt i år när osäkerheten bland väljarna är stor. I år tycker jag dessutom socialdemokraterna lyckats med affischerna. Tummarna är tydliga med snabba budskap. De kommer att väcka upprmärksamhet.

I går hade partidistriktet valfest på Ronneby Brunns terass. En härlig kväll med 220 taggade valarbetare. Det är andra valet som festen genomförs som en upptakt istället för som ett tack efter valet. Jag tror det är klokt. Känslan efter festen var helt klart: Nu ger vi järnet!

Själv inleder jag på allvar min valrörelse med att på Karlskrona arbetarekommuns valupptakt i Wämöparken hålla en appell pm sjukvårdsfrågorna i valet. Blir säkert en bra upptakt. Sensommmarvärmen håller ju åtminstone i sig här i Blekinge.

Fler vårdplatser eller inte?

Kristdemokraternas ledare Göran Hägglund krävde i ett sommartal i helgen att ”landstingen, inte bara bör, utan måste öka antalet vårdplatser på sjukhusen.”

Får väl ses som hans försök att profilera sig och få mediagenomslag. Jag skrev ju igår om Maud Olofssons (privatisering av Vattenfall) och Jan Björklunds (skolk i betygen) försök i samma riktning. Då hade jag inte i media ens sett att Hägglund också uttalat sig.

Hans krav om fler vårdplatser får dock inte gehör hos kristdemokraternas gruppledare i Landstinget Blekinge, den kloke och sympatiske Klavs Wix-Nielsen.

I dagens BLT (3 aug 2010) säger han: ”Om man ökar platserna är risken att de snabbt fylls och patienterna blir kvar längre på sjukhus i stället för att komma upp på benen”.
Den gode Klavs väljer alltså en något knöligare väg än att hänga på sin partiledares enkla retorik. Men helt fel ute är han naturligtvis inte.

För med all respekt för den ansträngda situation som det är på sjukhusens vårdavdelningar är det inte säkert lösningen är att bara öka antalet vårdplatser. Gör vi inte samtidigt något åt organisationen och vårdlogistiken är risken uppenbar att de nya platserna snabbt fylls och det blir överbeläggningar ändå. Ungefär som Klavs säger.

I det rödgröna Landstinget Blekinge bygger vi nu upp allvårdsavdelningar dit äldre ska kunna komma utan att behöva passera akuten. Där ska geriatrisk kompetens och andra läkarkompetenser finnas. Satsningen innebär en ökning av antalet vårdplatser men också en omfördelning. För just genom att detta är ett nytt tänk (organisationen och logistiken ändras) kommer trycket på övriga vårdplatser att minska och situationen totalt bli bättre.

Nöjda pensionärer

Idag har pensionärsorganisationerna (PRO, SPF, SPRF och SPKF)  meddelat vid en genenssam pressträff att de är mycket nöjda med den utveckling av äldresjukvården vi planerar i Landstinget Blekinge. Se länk till BLT. Kul och nyttigt med positiva rubriker om sjukvården i Blekinge. Det är den värd.

Särskilt glädjande är ju pensionärsorganisationernas uttalande i den här frågan. De var ju ordentligt kritiska när verksamheten vid den då nystartade geriatriska kliniken avvecklades. Vi de överläggningar vi hade med dem då var vi tydliga från den politiska ledningen att ett omtag skulle göras med äldresjukvården och att den skulle byggas på en stabil grund. Det gör vi nu.

Som sagt kul att upplägget gillas. Vi har ett ´behov av att stärka vårdkedjan för de re och vi har ett behov av att öka den geriatriska kompetensen i sjukvården. Det gör vi nu. Och  vi visar att man kan lita på den rödgröna politiska ledningen i landstinget.

Offentlig tillgänglighet bäst

I går ringde jag till Vårdcentralen för att be om en översyn av mina luftrör. Idag ringer jag till bilverkstaden för att bilen ska få en koll av  luftfiltret (he,he).

Från vårdcentralen fick jag direkt besked om en tid när de skulle ringa upp (call-back). Och de gjorde med några minuters fördröjning. Och jag fick under dagen hjälp med mina problem.

När jag ringer bilverkstaden är det först ingen som svarar. Sedan kopplas jag till en växel. Som kopplar mej tillbaks till samma anknytning som jag ringt direkt. Och fortfarande inget svar.

Telefontillgänglighet i den privata servicesektorn? I denna enkla jämförelse kommer den tillkorta. Och den, av borgarna bespottade, offentliga verksamheten vinner.