Landstinget Blekinge är på rätt väg i arbetet med att få balans i ekonomin. Det bekräftas av redovisningarna vid dagens sammanträde med landstingsstyrelsen. Tertialrapport jan - april 2010, ekonomisk plan och planeringsförutsättningar 2011-2013 stod på dagordningen.
Prognosen för 2010 visar på ett nollresultat för landstinget som helhet. Jämfört med minus 68 mnkr förra året. Resultatbuddgeten för 2011 visar 50 mnkr plus och för 2012 drygt 15 mnkr plus. På rätt väg alltså.
En förutsättning är dock att det program för att sänka kostnaderna som vi startat genomförs och får förväntande effekter. Sjukvårdsförvaltningen redovisar i sin prognos ett underskott på ca 120 mnkr (som alltså täcks in av andra positiva resultat i landstinget. Samtidigt visar beräknar sjukvårdsförvaltningen att kostnadsnivån under 2010 kommer att sänkas med drygt 100 mnkr.
Jag är medveten om att detta kan verka otydligt. Det är många siffror och lätt att röra till. Så här försöker jag förklara det:
"Landstinget beräknas göra ett nollresultat 2010, trots att sjukvårdsförvaltningen redovisar ett minus på drygt 120 mkr. Då sänker man ändå under 2010 kostnadsnivån inom sjukvården med ungefär lika mycket. Under 2011 ska detta minus på 120 mnkr bort.
Då blir resultatet för landstinget 2011 plus 50 mnkr och 2012 plus 18 mnkr. Överskott som behövs för att återställa förlusten från 2009."
måndag 31 maj 2010
söndag 30 maj 2010
Det blir ingen kommunal hemsjukvård i Blekinge
I slutet på förra veckan kom beskedet att Ronneby kommun säger nej till att kommunalisera hemsjukvården. Något oväntat, även om kommunledningen flaggat för detta under hela förberedelseprocessen. Politiker och tjänstemän inom äldreomsorgen har ju motsatt uppfattning. Likaså övriga fyra kommuner som ju under lång tid drivit frågan om att ta över hemsjukvården från landstingen. Vilket också ansvariga för omsorgen i Ronneby som sagt också gjort.
Själv är jag mycket stolt över den fina verksamhet som landstingets personal bedriver inom hemsjukvården. Trots detta tror jag att en kommunalisering på sikt ger samordningsvinster och dessutom stärker den kommunernas hemtjänstorganisationer, inte minst kompetensmässigt. Därför har jag och landstinget bejakat en kommunalisering.
Det har gjorts ett gediget arbete under vintern/våren för att ta fram underlag för avtal och ekonomisk överföring till kommunerna. Landstingets hemsjukvårdsorganisation har anpassats till att kunna föras över till kommunerna. Detta har naturligtvis frestat på och skapat oro bland personalen.
Arbetet har i stort sett gjorts i onödan. Detta beklagar jag.
Jag är också irriterad över att det på en del håll framställs som att landstingets underlag till kommunerna är ofullständigt och inte går att ta ställning till. Fyra kommuner klarar alldeles utmärkt att ta en positiv ställning utifrån underlaget. Och har deeutom framfört att de är nöjda med det som presenterats.
Det hänvisas också till att vi ska ta hjälp av en nationell samordnare. Varför det? Fyra kommuner och landstinget har på egen hand samordnat sig på ett smidigt och konstruktivt sätt. Det är Ronneby som ställer sig utanför och i så fall behöver samordna sig med övriga.
Nu fortsätter hemsjukvården i Landstingets regi. Rimligtvis i den organisation som byggts upp under våren. Exakt hur får vi återkomma till.
Sedan är jag övertygad om att vi inom ett par har har en lag som säger att kommunerna ska svara för hemsjukvården. Då har vi ju redan underlaget för en övergång klar. Och då får väl Ronneby samordna sig med resten. Med eller utan hjälp av nationell samordnare...
Själv är jag mycket stolt över den fina verksamhet som landstingets personal bedriver inom hemsjukvården. Trots detta tror jag att en kommunalisering på sikt ger samordningsvinster och dessutom stärker den kommunernas hemtjänstorganisationer, inte minst kompetensmässigt. Därför har jag och landstinget bejakat en kommunalisering.
Det har gjorts ett gediget arbete under vintern/våren för att ta fram underlag för avtal och ekonomisk överföring till kommunerna. Landstingets hemsjukvårdsorganisation har anpassats till att kunna föras över till kommunerna. Detta har naturligtvis frestat på och skapat oro bland personalen.
Arbetet har i stort sett gjorts i onödan. Detta beklagar jag.
Jag är också irriterad över att det på en del håll framställs som att landstingets underlag till kommunerna är ofullständigt och inte går att ta ställning till. Fyra kommuner klarar alldeles utmärkt att ta en positiv ställning utifrån underlaget. Och har deeutom framfört att de är nöjda med det som presenterats.
Det hänvisas också till att vi ska ta hjälp av en nationell samordnare. Varför det? Fyra kommuner och landstinget har på egen hand samordnat sig på ett smidigt och konstruktivt sätt. Det är Ronneby som ställer sig utanför och i så fall behöver samordna sig med övriga.
Nu fortsätter hemsjukvården i Landstingets regi. Rimligtvis i den organisation som byggts upp under våren. Exakt hur får vi återkomma till.
Sedan är jag övertygad om att vi inom ett par har har en lag som säger att kommunerna ska svara för hemsjukvården. Då har vi ju redan underlaget för en övergång klar. Och då får väl Ronneby samordna sig med resten. Med eller utan hjälp av nationell samordnare...
fredag 28 maj 2010
Grattis till doktorshatten Björn Fries
Ett stort och uppriktigt grattis till Björn Fries som utnämnts till hedersdoktor vid fakulteten för Hälsa och samhälle vid Malmö högskola. Han hedras framförallt för sitt arbete och sina insatser i rollen som narkotikapolitisk rådgivare till den tidigare socialdemokratiska regeringen. Välförtjänt.
Dessutom vet vi som känner honom att han har en mångårig och gedigen bakgrund inom socialpolitiken under sin tid som kommunalråd och nämndordförande i Karlskrona.
Dessutom vet vi som känner honom att han har en mångårig och gedigen bakgrund inom socialpolitiken under sin tid som kommunalråd och nämndordförande i Karlskrona.
onsdag 26 maj 2010
Visst kan fler än läkare vara chefer
I dagens BLT (26 maj 2008) beskrivs primärvårdens nya inriktning att endast läkare ska vara chefer för landstingets vårdcentraler. En minst tveksam inriktning tycker jag. Jag är dessutom inte riktigt övertygad att den stämmer med landstingets övergripande chefpolicies.
Vi har de senaste åren sett många exempel på goda verksamhetschefer inom vården som har en annan bakgrund än läkare. Personliga egenskaper är viktigare för att bli en en bra chef än yrkeskompetensen. Sedan behövs naturligtvis personer med läkares erfarenhet och kompetens på ledande befattningar i en sjukvårdsorganisation.
En strävan måste också vara att läkare får ägna mer av sin arbetstid åt direkta patientkontakter. Inte minst när vi på många håll har vakanta läkartjänster. En generell beräkning visar att idag ägnas ungefär en tredjedel av arbetstiden åt patienter. En rimlig ambition kan väl vara höja en till hälften. Det skulle frigöra otroligt mycket läkarkapacitet som så väl behövs i vården. Mer vård, mindre papper.
Vi har de senaste åren sett många exempel på goda verksamhetschefer inom vården som har en annan bakgrund än läkare. Personliga egenskaper är viktigare för att bli en en bra chef än yrkeskompetensen. Sedan behövs naturligtvis personer med läkares erfarenhet och kompetens på ledande befattningar i en sjukvårdsorganisation.
En strävan måste också vara att läkare får ägna mer av sin arbetstid åt direkta patientkontakter. Inte minst när vi på många håll har vakanta läkartjänster. En generell beräkning visar att idag ägnas ungefär en tredjedel av arbetstiden åt patienter. En rimlig ambition kan väl vara höja en till hälften. Det skulle frigöra otroligt mycket läkarkapacitet som så väl behövs i vården. Mer vård, mindre papper.
torsdag 20 maj 2010
Operahus till Blekinge
Vid Blekingedagen på RON idag hade jag förmånen att få medverka i några filmade inslag. Kommunal- och landstingsråden i Blekinge fick prata om visionen för Blekinge. Ett av mina inspel var att vi skulle bygga ett Operahus i Blekinge som skulle bli en världsattraktion och sätta Blekinge ordentligt på kartan.
Detta blev något som sedan återkom och refererades till under dagen. Tyvärr gjorde moderatorn Katarina Hultling (som var lite dåligt förberedd) det hela snabbt till en fråga om behovet och utbudet av opera i Blekinge. Det kan säkert lösas på andra och enkalre sätt.
Mitt syfte var naturligtvis att peka på behovet att skapa något unikt för Blekinge som låter tala om sej. Just detta behov bekräftades också av professorn Lars Petterssons föreläsning. Och varför skulle inte det unika kunna vara ett operahus? Hoppas diskussionen går vidare.
Detta blev något som sedan återkom och refererades till under dagen. Tyvärr gjorde moderatorn Katarina Hultling (som var lite dåligt förberedd) det hela snabbt till en fråga om behovet och utbudet av opera i Blekinge. Det kan säkert lösas på andra och enkalre sätt.
Mitt syfte var naturligtvis att peka på behovet att skapa något unikt för Blekinge som låter tala om sej. Just detta behov bekräftades också av professorn Lars Petterssons föreläsning. Och varför skulle inte det unika kunna vara ett operahus? Hoppas diskussionen går vidare.
Mer liv och rörelse, mindre tystnad
Har tillbringat dagen på Region Blekinges "Blekingedag". Ett spännande och välbesökt (200 pers) arrangemang. Grunden är det "platsvarumärkesarbete" som en arbetsgrupp i regionen genomfört. Intressanta föreläsningar och kul diskussioner. Slutsatsen av dagen är att det finns ett intresse och ett driv att ta vara på och utveckla Blekinges förutsättningar. Trafik, kultur, turism, entrepenörskap är några av de ämnen som avhandlats.
Noterar att inte någonstans nämndes storregionfrågan, som i en del sammanhang snabbt brukar ta död på utvecklingsresonemangen. Här diskuterades innehåll och åtgärder, inte geografi.
Är inte lika säker på att så blir fallet när vi i morgon hos landshövdingen är inbjudna att träffa regeringens regionutredare Mats Sjökvist. Utgångspunkten blir nog att Blekinge ska bort, ju fortare desto bättre. Vi får se.
En plump i protokollet för Blekingedagen. Katarina Everlöf (en fantastisk skådespelare tycker jag) och Stigbjörn Ljunggren (kul och idérik debattör) var inbjudna för att ge någon slags utifrånperspektiv på Blekinge.
Som de sommarblekingar de är blev väl budskapet att det är bra som det är, förändra inte, bevara småskaligheten, lugnet, tystnaden. Kort sagt ett ställe för rekreation.
Detta tycker jag sammanfattar vårt problem. Vi som bor och betalar skatt här behöver bli fler, få mer fart, mer liv och rörelse och större och snabbare förändring. Inte tystnad och stillhet för rekreation.
Noterar att inte någonstans nämndes storregionfrågan, som i en del sammanhang snabbt brukar ta död på utvecklingsresonemangen. Här diskuterades innehåll och åtgärder, inte geografi.
Är inte lika säker på att så blir fallet när vi i morgon hos landshövdingen är inbjudna att träffa regeringens regionutredare Mats Sjökvist. Utgångspunkten blir nog att Blekinge ska bort, ju fortare desto bättre. Vi får se.
En plump i protokollet för Blekingedagen. Katarina Everlöf (en fantastisk skådespelare tycker jag) och Stigbjörn Ljunggren (kul och idérik debattör) var inbjudna för att ge någon slags utifrånperspektiv på Blekinge.
Som de sommarblekingar de är blev väl budskapet att det är bra som det är, förändra inte, bevara småskaligheten, lugnet, tystnaden. Kort sagt ett ställe för rekreation.
Detta tycker jag sammanfattar vårt problem. Vi som bor och betalar skatt här behöver bli fler, få mer fart, mer liv och rörelse och större och snabbare förändring. Inte tystnad och stillhet för rekreation.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
